Så byggde vi en replika av pansarbilen BA-64

Blod, svets och tårar. Ungefär det som krävs för att bygga sin egen pansarbilsreplika. Och så rätt mycket tid och tålamod …

Militärhistoria och allehanda byggen och projekt är intressen som följt oss medgrundare av Röda Stjärnan (Henrik och Fredrik) genom åren. Ett av våra mer utdragna projekt är en replika av en så kallad BA-64. Eftersom det är ett ganska ovanligt bygge så tänkte vi att vi skulle ta med er på turen.

Varför bygga en replika av en BA-64?

Tja, varför inte? Vi började bygget 2011 då vi tänkte att den skulle användas under ett event vi arrangerade samma år. Bygget är alltså baserat på den sovjetiska pansarbilen BA-64 “Bobik” som användes under andra världskriget och var ett beprövat och pålitligt fordon.

Vi hade en tajt deadline och bygget forcerades något, vilket gjorde att motor och växellåda inte fungerade optimalt, även om den faktiskt stod klar i tid till eventet och kunde köras. Den blev sedan ståendes några år, tills vi återupptog byggandet förra året.

Hur gick arbetet till?

Karossen är byggd efter uppskalade ritningar och en byggsats i skala 1/35. Vi skar faktiskt bara fel en gång … Nåja, sedan fäste vi karossen på en klassisk Volvo Valp C202 efter att ha kapat bort tidigare kaross, ratt, främre delen av ramen, bränsletank och egentligen det mesta. Vi fick också bygga ny styrstång till ratten, ny bromspedal med fäste, dra om bränsleslangen och, ja, egentligen är allting ett custombygge av stora mått. Det mesta är omgjort.

Alla trädgårdsintresserade mammor tycker om att få sin trädgård omvandlad till stridsvagnsfabrik. Bild från 2011.

I grunden är det en stålkaross mestadels tillverkad av fem millimeter tjock plåt. I fronten har vi 10–15 millimeter plåt. Tornet är manuellt roterbart på rullager, och sidodörrar, siktgluggar åt sidan och siktlucka framtill har funktion och utformning som originalet, även om vi inte är helt klara med detaljerna. Stänkskärmar, kåpor och detaljer är tillverkade från plåt, stålstänger och liknande. Mycket skärande och svetsande blev det.

Shorts och Foppatofflor är påbjuden arbetsklädsel, det är sedan gammalt.

Inredningen inuti är minst sagt spartansk eftersom vi inte gjort så mycket där ännu. Förr satt föraren på ett stenblock, med det har nu dömts ut som onödig lyx och man sitter direkt på stålgolvet. Pannan befinner sig ett par centimeter från några bultar, så det gäller att inte krocka.

När skapelsen stod färdig målade vi den med rostskyddsfärg och har sedan två lager Fosco-färg som vi applicerade med pensel. Som sagt blev projektet ståendes när vi fick annat att pyssla med, och med tanke på att fordonet mestadels har stått ute i sju år, så får man säga att det är otroligt bra hållbarhet på färgen.

Hur är den att köra?

Fordonet har en klassisk B20-motor från Volvo. Växellådan möjliggör fyrhjulsdrift och har både hög och låg växel. Terrängförmågan på fordonet är god, men begränsas av förarens urusla sikt och komfort.

Eftersom föraren sitter med motorn och växelspaken mellan benen behövde hela växellänkaget byggas om, vilket varit bland de tekniskt mest utmanade delprojekten. Men efter att vi började se över fordonet igen under 2018 så fungerar det nu bra att växla.

B20-motorn är ytterst välbeprövad och startar lätt och går stabilt. Växellådan vill gärna ha lite varmare växellådeolja, så vintertid bör motorn gå på tomgång ett tag vid start.

Hela bygget har tagit okänt lång tid. Volvo-valpen köptes för ungefär 11 000 kronor och stålplåten kostade nog omkring 15 000 kr. Kommande delprojekt blir att fokusera på drivlinan, renovera växellåda och bromsar, bygga om växellänkage och bygga ny kopplingsanordning. Det ger oss kanske anledning att återkomma kring projektet i bloggen.

Så här långt kan vi konstatera att det är jäkligt kul att bygga replikor och att ett sådant projekt kan få ta sin tid. Visst är det kul att köra, men en stor tjusning är ju också själva byggandet och planeringen.

/Henrik och Fredrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Laga mat utomhus på vintern – vad behöver du?

Mat smakar bäst utomhus, det är sedan gammalt. Och frågan är om den inte smakar allra bäst under vintern. Låga temperaturer och mycket snö är inga anledningar till att ta lunchen inomhus, tvärtom.

Kylan biter i kinderna och du har bestämt dig för att ta en rast eller slå läger. Fram rycker förstärkningsplagg och fältkök; här ska fixas käk. Att få i sig något mättande och varmt är rejält efterlängtat när det är kyligt.

Allmänna tips för matlagning vintertid:

·       Ha med dig mer bränsle på vintern. För kortare vinterturer har du kanske med dig vatten i en termos, men för lite längre turer kommer du omöjligt kunna bära med dig allt vatten du behöver. Då kan du i stället smälta snö eller is för att få i dig vätska. Tänk bara på att det går år extra bränsle om du både ska laga mat och smälta snö

·       Använd vindskydd. Med ett vindskydd skyddar du såklart lågan från att blåsas ut, men det sparar också lite på bränsleåtgången då värmen reflekteras tillbaka mot kastrullen i stället för att försvinna

·       Förvara bränslet varmt. Har du ett kök på t-sprit bör du bära en liten flaska nära kroppen. Själv brukar jag ha hela brännaren i byxfickan (i en plastpåse). Gaspumlor kan förvaras i sovsäcken under natten. Lägg gärna bränsle isolerat i mitten av ryggsäcken nära termosen

·       Byt till vintergas om du har ett gaskök. Vanlig gas fungerar dåligt i minusgrader, använd därför vintergas som är anpassad efter kallare väder

·       Ha alltid med dig tändstickor/tändstål. Det är ju givet om du lagar mat över öppen eld, men också när du använder friluftskök. Även om många kök har Piezotändare så finns det ingen anledning att tro att allting alltid funkar. Bränslet är kallare på vintern och kan vara svårare att antända

·       Var rädd om händerna. Att den ovane fipplar med köket, spiller bränsle på händerna och sedan tar i en iskall kastrull med bara händer är en klassiker som lätt leder till kylskador och allmän misär. Ta aldrig i bar metall utan handskar och se punkten nedan

·       Öva innan du ger dig ut. Har du aldrig använt friluftsköket under vintern så kan det vara bra att testköra det innan du ger dig iväg. Passa på och fixa pastan till vardagsmiddagen ute en kväll, så får du koll på hur mycket bränsle som går åt, hur du hanterar köket med handskar och hur bränslet påverkas i kylan. Den förberedde överlever helt enkelt

Vilket friluftskök och bränsle passar dig?

Olika kök fungerar med olika bränslen. Vidare presterar olika bränslen mer eller mindre bra i olika förhållanden. Läs därför på lite kring hur olika bränslen fungerar i olika klimat. Kanske har du ett sommar- och ett vinterkök? Eller satsar du på ett multifuelkök som du kan ha året om med olika sorters bränsle?

Fundera också på vilken typ av turer du kommer ge dig ut på. Är det bara en tur i närheten någon enstaka gång om året kanske det inte känns motiverat att köpa ett lite dyrare kök. Gör du dina utflykter med hjälp av bil eller gärna bär lite extra packning kanske du satsar på en gedigen gjutjärnspanna för en riktigt lyxig utomhuslunch.

Vill du botanisera i lugn och ro hittar du alla våra friluftskök och tillbehör här. Nu till de olika kökstyperna.

Spritkök

Ett spritkök är lätt att använda, tar liten plats i packningen och brinner länge. Det är det vanligaste friluftsköket och ett prisvärt alternativ. Dock tar det en stund att få maten varm jämfört med exempelvis ett gaskök. Sedan sotar det en del också, vilket gör att du får hålla efter dina kastruller lite noggrannare.

Bränslet har lite lägre energiinnehåll, så du behöver ha med dig en större mängd jämfört med de fossila bränslena. Det kan vara bra att tänka på om du ska på en längre vandring. Bränslet framställs dock av förnyelsebara resurser och är mer miljövänligt än andra bränslen. Rödsprit är den vanligaste sorten och den är lätt att få tag på, men den tycker inte om kyla, så förvara bränslet nära kroppen.

Gaskök

Gaskök är väldigt lätta att använda och med kort koktid går det snabbt att få maten varm, vilket kan vara skönt när man har knatat länge och behöver fylla på energidepåerna. Du bara kopplar din gastank till brännaren på köket och släpper fram lite gas och tänder på. Många kök har dessutom Piezotändare där du tänder med ett enkelt knapptryck. Till skillnad från flytande bränsle slipper du också spill.

Gas har högt energiinnehåll, så du får ut mycket av mängden bränsle du har med dig. Nackdelar är att ett gaskök kan väsnas en del och att du behöver använda särskild vintergas när det är kallt. Dessutom behöver du släpa med dig gaspumlor som är skrymmande och sen ska slängas. Tänk på att inte kasta något sådant i naturen.

Bensinkök och multibränslekök

Bensinkök är lite svårare att använda än exempelvis ett gas- eller spritkök. Det kräver lite träning och att man förvärmer bränslet innan man kan sätta dit kastrullen eller kaffepannan. Man vänjer sig dock snabbt, och så länge man är medveten om att bensin är lättantändligt och agerar därefter så ska det inte vara några större problem.

Tänk på att inte bränna bensin med bly i. Bäst är kemiskt ren bensin av alkylat (till exempel Aspen miljöbensin) eller heptantyp. Båda kan köpas på valfri bensinmack, friluftsbutik eller måleributik. Vanlig bensin fungerar också, men kan sota lite mer.

När du lagar mat med bensin som bränsle bör du ha som regel att alltid laga mat utanför tältet för att inte riskera vare sig en brand eller kolmonoxidförgiftning.

I gengäld är bensin ett kanonbränsle vintertid. Du får lätt med dig tillräckligt med bränsle för att smälta mängder av snö. Det klarar kyla riktigt bra, och det är alltid lätt att få tag på. Vid en eventuell kris kan bensin också slangas ur bilar eller skotrar, och därmed är ett bensinkök bra ur preppingsynpunkt.

Bensinkök brukar dessutom vara konstruerade så att de fungerar även med fotogen. Detta gäller exempelvis Bensinkök M95. Det finns till och med multifuel-kök som kan användas med gaspumlor utöver bensin och fotogen. Exempelvis Optimus Polaris.

Ihopfällbara minikök med bränsletabletter

De klassiska Esbit-köken har använts i alla fall sedan andra världskriget. Det är ett litet fällbart kök som eldas med små bränsletabletter. En variant som fungerar extra bra under vintertid är Dragon Fuel från BCB. De har även tagit fram kök och bränsle till brittiska förvaret.

Ett kök som drivs av bränsletabletter är mindre lämpligt för att smälta stora mängder snö, men fungerar riktigt bra när man ska värma en portion mat eller dryck.

Lagar du mest över öppen eld?

Vintertid är det bara att gräva ned till marken, lägga lite ved i botten som skyddar den torra veden mot fukt och elda. Värmen reflekteras ofta extra skönt mot snödrivorna runt dig.

En stekhäll är utmärkt över öppen eld. Den ger en härlig smak och du har en stor yta att laga maten på. Utmärkt till kolbulle, men också till mer avancerade rätter när du slår på stort på turen. En gjutjärnspanna förgyller också måltiden.

Eller så tar du med ett mindre grillgaller som lätt går ned i packningen. Förutom grillkorven som alltid funkar så tycker jag att fisken vi ångkokade på en björkrisbädd på gallret blev riktigt lyckad.

Oavsett hur du lagar din mat så hoppas jag att du har många kulinariska upplevelser i skog och mark under vintern!

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan