Kamouflageguide: tysk soldat och Flecktarn

Tyskland som land har existerat i många olika former och det gäller även det egna kamouflaget Flecktarn. Därför tänkte vi titta lite närmare på det tyska kamouflaget och hur det har utvecklats.

I ett tidigare inlägg gjorde vi en djupdykning i uniformssystem M90 och historiken bakom det svenska kamouflaget. Nu har turen kommit till det populära Flecktarn, ett kamouflage som passar många miljöer, kommer i ett flertal varianter och ständigt uppdateras.

Flecktarn blir standard i det nya Tyskland

Föregångaren till Flecktarn-uniformen kan sägas vara den enfärgade uniformen, men värt att nämna är att Tyskland vid den här tiden var delat i öst och väst och att det var i Västtyskland som man under 1970-talet ville ersätta den tidigare uniformen. Man beställde därför ett antal olika kamouflagemönster som man sedan testade 1976 under Bundeswehr Truppenversuch 76.

De flesta mönster hade tagits fram av det tyska företaget Marquardt & Schulz och baserades på olika mönster i den tyska naturen, exempelvis tallbarr. Till slut föll valet på mönstret som kallades Flecktarn B och hade större fläckar än varianten Flecktarn A. Precis som det låter i svenska öron, är Flecktarn ett kamouflage som grundar sig på fläckar. Tarn är en förkortning av det tyska ordet för kamouflage, Tarnung. Medan tester och justeringar gjordes använde man sig av den gamla uniformen och 1990 kunde Flecktarn introduceras efter att muren fallit i ett nyligen enat Tyskland.

Ett effektivt kamouflage med många varianter

Kamouflagets officiella namn är 5 Farben-Tarndruck der Bundeswehr, som betyder Bundeswehrs femfärgade kamouflage. Kamouflaget finns i varianter med både fler och färre färger, men i denna standardvariant är färgerna är ljusgrön, olivgrön, mörkgrön, brun och svart, där de olika gröna utgör merparten av kamouflaget.

Flecktarn är avsett för skog och är särdeles effektivt i den tyska barrskogen. Dock är uniformen mycket mångsidig och gör sig mycket bra i till exempel svenska miljöer. Kamouflaget används av den tyska armén, flygvapnet (Luftwaffe), en del marina förband och även inom Bundeswehrs sjukvård.

Den fältuniform som bärs vanligen innebär i regel fältmössa, fältskjorta med en olivgrön t-shirt under och fältbyxor, allt i Flecktarn, samt kängorna Kampfstiefeln. Beroende på situation har man hjälm, basker eller en så kallad Bergmütze (”bergmössa”) för bergsjägare, Gebirgsjägertruppe, en förgrening av Bundeswehr som är utrustad och tränad för stridigheter i svåra väderförhållanden och svår terräng, som exempelvis berg.

I och med att Tyskland började sända fredsbevarande och stabiliserande trupper till varmare länder togs en ökenvariant med tre färger fram: beige, grön och brun. Kamouflaget kallas ofta Tropentarn och har förutom färgändringarna en luftigare utformning för att passa ett hett klimat.

Bundeswehr använder sig också av Schneetarn, ett vinterkamouflage där den uppdaterade varianten har en vit botten och grå och gröna fläckar samt en nyare variant av Flecktarn som kallas Multitarn och har sex färger i stället för fem och är extremt effektivt i NIR-spektrumet som syns i bildförstärkare/NVG.

Återskapande av Flecktarn-uniform

För den som privat vill införskaffa en uniform och utrustning i Flecktarn listar vi ett par produkter nedan. Förutom vid återskapande, exempelvis historiskt eller i airsoftsammanhang, kan delar av Flecktarn-uniformen också vara ypperliga friluftskläder. Tack vare att Bundeswehr har släppt mycket materiel som överskott på den civila marknaden är det relativt enkelt och billigt att samla på sig en komplett och genuin uniform. Det ska dock tilläggas att Flecktarns popularitet gjort att överskottslagren töms fort och vi har sett en tiodubbling i pris bara på något år på flera persedlar. Nedan listar vi både original och nyproducerat i flecktarn, samt annan utrustning som passar bra ihop med en flecktarnuniform.

Vi har även modernare varianter framtagna för särskilda situationer, exempelvis combat shirts, smockar och liknande. Du hittar alla Flecktarn-relaterade produkter här.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Så upprättar du ett Bug Out Location

I sista delen av vår grundläggande genomgång av prepping ska vi berätta lite om Bug Out Location (BOL), kanske bäst översatt till tillflyktsort på svenska.

Tanken är att den plats man normalt bor och lever på inte är lämplig att vara på i händelse av kris. Man kan också se det som en reservplats om en – i övrigt lämplig – bostad av någon anledning måste utrymmas.

Städer är ömtåliga för kriser: trafiken korkar igen, vattenförsörjningen kanske inte fungerar, sopor blir liggandes och sjukdomar sprids, plundring och våldsamheter dyker upp osv.  Dessutom kan städer vara lämpliga mål vid terrorattacker eller väpnade angrepp från främmande makt.

Historiskt finns det mängder av situationer då man tagit sin tillflykt till skogen eller landsbygden. De baltiska skogsbröderna flyttade ut i skogarna under den sovjetiska ockupationen på 50-talet, under de jugoslaviska krigen flyttade många ut på landet för att undkomma de värsta stridigheterna och bristerna. Man har även vid upprepade tillfällen i USA i samband med stormar sett att stora folkmassor plundrar butiker och hem, vilket inte sällan leder till våldsamheter.

Att ta sig till sin Bug Out Location

För att en bug out location ska fylla sin funktion behöver den ha ett visst geografiskt avstånd från bostaden, och då särskilt från övrigt tätbebyggt område. Samtidigt kan man anta att de flesta typer av transporter inte fungerar när du väl behöver ta dig till din BOL. Tåg och flyg är helt uteslutet, bil är förenat med hög risk och antagligen är större vägar igenkorkade. Motorcykel och terrängfordon placerade på lämplig plats skulle kunna fungera om man är en van förare och dessutom bunkrat bränsle. Vissa BOL kanske kräver båt, men du bör då ha en båt som står redo. Placerar du din BOL så långt bort att du behöver fordon blir du väldigt beroende av att fordonet och vägarna fungerar.

Vår rekommendation är att använda apostlahästarna, alltså hederlig fotmarsch. Lämpligen rekar du en bra marschväg genom skog och mark som är lättgången. På flera ställen i landet finns det vandringsleder eller skoterleder som förbinder ganska stora ytor. Om det är mer än ett dygns marsch till platsen blir det svårare att nå platsen om du inte har någon utrustning med dig, kanske hinner du inte ta med din Bug Out Bag.

Se till att ha en karta i din Bug Out Bag och provgå sträckan med full packning någon gång då och då. En normaltränad person bör utan problem, med sin Bug Out Bag, kunna ta sig i alla fall tolv mil. Men ska familj, hundvalpar och liknande med krymper denna sträcka fort.

Ett tips kan vara att dela upp sträckan i kortare etapper genom att ha förrådsgömmor längs vägen. Låt säga att du har en första gömma i ett skogsparti ett par kilometer från hemmet, där har du kängor och en Bug Out Bag. Ytterligare några mil längre fram på vägen har du en förrådsgömma med ett par nödransoner, en PET-flaska vatten och liknande förbrukningsvaror. Att ha små förrådsgömmor längs marschsträckan är ett klassiskt knep i det militära, på den gamla goda tiden kallades det upplagstjänst.

Med denna typ av väl förberedd upplagstjänst skulle du i princip kunna lämna hemmet hals över huvud i badbyxor och foppa-tofflor och sedan kunna förflytta dig till fots nästan hur långt som helst. Eller varför inte ha en liten motorcykel i ett av förråden?

Hur ska området för din Bug Out Location se ut?

En typ av målbild kan vara en liten stuga i skogen vid en ödslig väg, med egen brunn. Runt om är naturen rik på goda jakt- och fiskemöjligheter. Går det dessutom att odla grödor är det en fördel. Stugan ser anspråkslös ut på utsidan, men har ett gott skalskydd (lås, larm, låsta utrymmen). I stugan ska det finnas möjlighet att förvara förnödenheter för att klara sig i veckor, kanske rent av månader.

Har du en jordkällare på din Bug Out Location är det bara att gratulera.

I praktiken kan det vara svårt få till den perfekta platsen. De flesta har inte ens tillgång till mer än ett boende. Dessutom bör ju transporten till stugan vara genomförbar även om vägnätet skulle vara svåranvänt. Enklare övergivna förråd eller jordkällare skulle kunna fungera, även någon typ av koja som förstärks med presenningar kan fungera, men komforten blir inte på topp. I dess mest enkla form kan en Bug Out Location vara en förrådsgömma nedgrävd i skogen, en förberedd eldstad och sedan får man tälta i skogen. Ska man gräva ned en förrådsgömma i skogen ska man se till att göra det ordentligt och skydda innehållet, se mer nedan.

Blir din plats mitt i skogen bör den vara mycket ödslig, så att du kan sova i lugn och ro utan att riskera att bli överfallen. Har du en stuga kan det istället vara bra med grannar, bor man på landet är man van vid att klara sig själv och ni är fler som kan hjälpas åt.

Vilken utrustning bör du ha på din Bug Out Location?

Det är viktigt att du kan överleva självständigt på din tillflyktsort under en längre tid. Hur lång tid beror på vilken typ av scenario du förbereder dig för, men det bör i vilket fall vara minst två veckor. Du behöver alltså vatten (helst från en brunn, som vi diskuterade tidigare, alternativt har du en vattenrenare), mat, medicin och bränsle för hela denna tid på plats. Du måste även se till att allt detta klarar sig för lång förvaring, så att inte maten är oätbar när du väl kommer till din tillflyktsort.

Räkna inte med att du får med dig något då du flyr till din BOL, du kanske kommer fram frusen och kall, med ett par dåliga skor och tunna kläder. Ha därför ett par ordentliga kängor och ett komplett set med friluftskläder på plats.

Att vara självförsörjande på ved är särskilt bra vintertid. Bunkrat bränsle och ett fordon som lätt kan repareras kan visa sig väldigt nyttigt.

Exempel på hur du gör en förrådsgömma

Gräv en stor grop och placera makadam eller grövre grus i ett tjockt lager i botten (för att fukt ska rinna undan). Lägg en ammunitionslåda eller annan kraftig fuktsäker låda med plastpåse utanpå på gruset. Lådan ska vara så stor att den rymmer det du behöver. Lägg en skiva ovanpå för att leda bort fukt. I lådan förvaras förnödenheterna skyddat i torra och förseglade plastpåsar. Lägg gärna i torrmedel (de små påsarna med DO NOT EAT) så att inget skadas även om lite fukt kommer in. Förpacka innehållet så att skadan blir minimal om något skulle läcka, tänk på att batterier kan förstöras vid lång förvaring så ha aldrig dessa i apparater under förvaring. Har du känslig utrustning så använd flera olika lådor. Täck sedan över ordentligt och maskera ytan. Märk upp platsen noga så du hittar dit. Tänk på att du kanske kommer dit åratal senare och terrängen kan ha ändrat sig.

Devisen Den förberedde överlever talar sitt tydliga språk, men genom att se till att du klarar dig själv hjälper du även till att avlasta övriga samhället och myndigheter som kan fokusera på att ta hand om de mest prioriterade frågorna och personerna.

Vi vill tacka för att du läst igenom våra olika delar om hur du förbereder dig inför en kris. Vi kommer att återkomma till detta ämne och skriva om detaljer som kompletterar våra övergripande ämnen. Är det något särskilt inom prepping och krisberedskap du skulle vilja läsa mer om? Lämna en kommentar, så kanske vi kan ta upp ditt ämne i ett framtida blogginlägg.

//Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Här hittar du alla våra blogginlägg om prepping och krisberedskap: