7 tips inför längre vandringar

Tidigare har jag tagit upp några erfarenheter från vandringar. Nu tänkte jag dela med mig av några tips du kan använda vid lite längre turer.

1. Träna inför din vandring. Öva på att bära tungt så du vet vad du klarar av när du lägger upp din rutt och inte lägger upp en planering som du omöjligt kan hålla. Ska du gå i kuperad terräng kan du med fördel köra lite backträning med din utrustning. Ta och fyll ryggsäcken med tyngre böcker eller fyllda pet-flaskor och gå och upp nedför en rejäl backe några gånger innan du ger dig ut på turen. Vänj också fötterna och benhinnorna vid att vandra i kängor, använd kängorna till vardags perioden innan ditt äventyr. Styrketräning, särskilt med fokus på ben och bål, kan också hjälpa dig att ta dig runt enklare och undvika skador.

2. Ha en ryggsäck med rätt utformning. För en kortare dagstur med bara lite matsäck och annat småplock kan du ha en vanlig ryggsäck, men ska du vandra längre och ha med dig tält är en ryggsäck på omkring 60 liter och uppåt att rekommendera. Ska du bära tungt behöver du tänka på att avlasta axlarna. Avbärarbälten gör rejäl skillnad och ser till att vikten fördelas även på höften.

När det gäller ryggsäck med eller utan ram är det en rejäl tvistefråga. Vissa skulle aldrig kunna tänka sig att ha en ryggsäck av softpack-modell, medan andra tycker att det faktum att ramen väger en del extra inte är värt besväret. Med en ramryggsäck får du bättre ventilation mot ryggen och du kan bära lite tyngre, vilket är bra om du har med dig tält. Med en ryggsäck utan ram får du ned vikten och en följsam säck som ska sitta bra på plats även om du rör dig mycket. I ärlighetens namn är de absolut flesta moderna ryggsäckar utan extern ram och det är i princip vintage-ryggsäckar som gäller om man vill ha ram. Mycket kring utformning av fack kan vara en smaksak, men en ryggsäck med fack för vätskesystem är smidigt och du slipper ta upp och stoppa tillbaka vattenflaskan varje gång du blir törstig. Ett vätskesystem kan också se till att du dricker mer kontinuerligt under dagen.

3. Packa lätt… Under en dagstur kan du för all del ta med dig några prylar som kan förgylla turen, men inte vara direkt nödvändiga. Det kan vara allt från en liten kortlek till en tung gjutjärnspanna. När du ska vandra längre och bära med dig tält, sovsäck, fältkök och mat och kläder för flera dagar är vikten något du vill hålla så lågt som möjligt. Ta hellre med lite tvättmedel och tvätta när du kommer fram till lägret än att bära på onödigt mycket kläder. Alla nybörjare bär för tungt. Somliga, som undertecknad, lär sig i princip aldrig och kånkar alltid runt på för mycket. Karaktärsdanande men slitsamt och dumt.

4. …och strategiskt. Det som väger mest packar du med fördel högt upp i säcken och närmast ryggen. Då får du en bra balans och tyngdpunkt. Tänk också på att ha det du behöver under dagen lättillgängligt. Dedikera ett visst fack till första hjälpen-kitet, ha alltid köket på samma ställe etc. Då hittar du snabbt det du ska och slipper lägga onödig tid och energi på att rota runt i ryggsäcken. Lägg hellre den tiden på att knata och njuta av omgivningarna. Vattensäkra redan då du packar och ha regnkläder lättillgängligt så du bara behöver minimal paus om det skulle börja regna. Glöm inte att snacksa! Du gör av med mycket energi då du vandrar, ha lite ”jägarsnus” (blandning av nötter, choklad och torkad frukt) lättillgängligt och ät ordentliga måltider inklusive kvällsmål.

5. Välj utrustning med flera syften. Med tanke på att du vill ha så låg vikt som möjligt för din packning vill du att de saker du har med dig kan fylla flera funktioner för dig. Jag vill slå ett slag för en bit paracord. Med en sådan kan du hänga tvätt eller ersätta en trasig tältlina eller ett skosnöre som gick av dag två. En annan sak jag rekommenderar att ta med är en pannlampa. Ibland tar en sträcka längre tid än du räknat med och det har hunnit mörkna innan du hittar en bra plats för att sätta upp tältet. När du slagit upp läger och det är dags att krypa till kojs har du en bra nattlampa. Det är också tacksamt att ha om du behöver gå upp och kissa mitt i natten eller liknande.

6. Klä dig rätt. På längre turer kan du stöta på alla möjliga sorters väder och det är extra viktigt att hålla en jämn temperatur. Genom att klä dig enligt lager på lager-principen kan du hela tiden justera din klädsel utifrån väder och vind, men också beroende på om du är stillasittande i kvällens läger eller i full färd med att knata uppför en lång stigning. Kom ihåg att du bör frysa lite innan du påbörjar marschpasset, du blir varm när du går, och ta på dig kläder så fort det är paus för att inte kylas ned. Halstub och mössa är ett bra sätt att snabbt anpassa värmen.

7. Förebygg skoskav extra noggrant. Skoskav och blåsor vill du inte få på kortare vandringar heller, men det är lättare att kämpa sig igenom med lite plåster och löftet om att snart vara framme. Ska du vandra under flera dagar kan det vara bra att tejpa fötterna innan du påbörjar dagens vandring. Det är viktigt att tejpa så slätt som möjligt, så att du inte skapar några bulor som i stället kan ge dig skoskav snarare än att skydda från dem. Tejpa de partier där du vet att du brukar få skoskav och gör det med foten i sträckt läge så att du kan vinkla på foten utan att tejpen tar emot. Du kan med fördel ha två par strumpor för att minska friktionen mot huden. Som vanligt tar du och byter strumpor när du rastar under dagen för att hålla fötterna torra, vilket ytterligare minskar risken för skoskav. Gå aldrig mer än två timmar utan att lufta fötterna och byta strumpor, helst ska du lufta fötterna och byta strumpor varje timme.

Har du vandrat något i sommar och har tips du vill dela med dig av? Kommentera gärna.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Plagg och prylar för sommaräventyr

Sommar, semester och kvalitetstid utomhus. Oavsett om du ägnar varma veckor åt att skrota runt på hemmafronten, jobba på något projekt du har ägnat våren åt att tänka ut eller drar till skogs har vi utrustningen som förgyller dina dagar.

Sommar är för många synonymt med bad, oavsett om de är av det kalla eller varma slaget. Det finns dock ingen anledning att göra avkall på redigheten, även om man är på badstranden. En handduk från Bundeswehr gör dig rustad.

Ena minuten fippla med något bygge, andra minuten iväg till vänner för grillkväll. Sommaren kan vara intensiv med alla projekt man har planerat och saker man vill hitta på. Och så är det förhoppningsvis varmt. Ett par shorts man kan ha både när man är aktiv och mer till vardags kan vara klurigt att hitta, så inte undra på att Helikon-Tex shorts har blivit favoriter.

På tal om grillkväll är väl ingen svensk sommar komplett utan grillning. Men i vanlig ordning går det inte att förlita sig på att någon annan ska lösa uppgift, lika bra att ha sakerna i ordning själv. Det här fällbara grillgallret är lätt att ta med och ryms i de flesta ryggsäckar. Perfekt att använda över öppen eld. Vi på Röda Stjärnan har använt det mycket, den ångkokta fisken på björkrisbädd gick inte av för hackor om vi får säga det själva. Tänk bara på att hålla dig uppdaterad kring eldningsförbud.

Sommarsolen värmer, en lätt bris ruskar om syrénbuskarna och det enda som hörs är det ljuva ljudet av ett luftgevär. Att bara ta det lugnt och plinka lite, utrustad med rejäla mängder ammunition och någon kyld dryck…kan det bli bättre?

Den här smidiga ryggsäcken går att rulla ihop när den inte används och är perfekt att ha i packningen, i bilen eller fickan om du behöver förvaring eller till exempel gör något inköp och inte vill köpa plastkasse i affären, men inte heller gå runt med en stor tom ryggsäck. Eller varför inte förvara blöta badkläder i på väg hem från stranden.

Åker du iväg över sommaren kan det vara en god idé att ta med sig vattenreningstabletter. Dels om du inte har möjlighet att koka vatten, dels för att slippa köpa vatten om du till exempel är utomlands och inte kan dricka kranvattnet. Det sparar på miljön och du slipper kånka vattendunkar och flaskor fram och tillbaka till rummet eller stugan. Är du på tur är ett vattenfilter perfekt att ha.

Efter diverse påhitt och aktiviteter ordineras vila. Den förläggs med fördel utomhus när vädret tillåter. Denna förstärkta hängmatta av nät är lätt att rullas ihop och tar då mycket liten plats. Perfekt om man sover i fuktig mark, eller bara vill slappa.

På Röda Stjärnan tuffar vi på mer eller mindre som vanligt under sommaren. Jag hoppas ni har en riktigt härlig sommar och får lite ledigt. Själv ser jag fram emot att utforska kustbandet och förhoppningsvis lära mig “vandra” flera dagar med kajak och slå upp tältet på en ödslig liten ö. Ska bli kul som komplement till skidmarsch och apostlahästarna. Ha det gott i sommar!

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Så gör du upp eld – på ett säkert och strukturerat sätt

Det finns få saker som är så rogivande som att sitta framför en eld och se lågorna dansa efter en lång dag till skogs. I sommartider och under rådande klimat gäller det dock att elda och släcka med förstånd.

Vi vill uppmuntra alla att ta sig ut i skog och mark. Med lite baskunskaper kan man få ut ännu mer av äventyret, samtidigt som man ser till att ta hand om naturen. Med förra årets skogsbränder färskt i minne vet vi hur enkelt det är för minsta glöd att skapa stor förödelse.

Välj och förbered eldplats

När du väljer eldplats så är det bra om den ligger nära vatten, så du kan släcka ordentligt efter dig eller om elden skulle sprida sig. Har du inte ved med dig eller det inte finns på platsen kan det vara klokt att välja en plats med god vedtillgång så du slipper bära långt. Tänker du elda och tälta på platsen bör du se till att tältet inte står för nära elden.

Bra ved kommer i regel från barrträd, gärna tall och gran. Ofta är det lätt att hitta döda kvistar längst ned på dessa träd och de brinner bra. Du kan också ta grenar och stockar som ligger på marken, men de är ofta fuktiga och brinner därmed inte lika effektivt. Självklart låter man bli levande grenar. Är du i en blandskog finns det ofta enar som brinner bra även om de döda grenarna är fuktiga, till skillnad från till exempel björk som det annars kan finnas gott om. Torr björkved brinner annars utmärkt, men kan vara svår att hitta i skogen.

Behöver du samla in ved är det klokt att ha med såg och yxa på turen. Annars kan du använda din kniv för att spänta ved med hjälp av exempelvis en sten. Dessa mindre bitar ved är perfekta när du sedan ska få igång elden.

En av de vanligaste anledningarna till att man inte får igång sin eld är att man inte har tillräckligt med näver, torra kvistar, granris eller liknande när man startar elden. Håll därför alltid ögonen öppna för dött och torrt tändmaterial som du kan plocka längs vägen. Näver är ett fantastiskt tändmaterial, kombinera det gärna med riktigt torrt granris så ska du se att du får fart på elden. Tänk dock på att granris ger ifrån sig mycket gnistor, så var uppmärksam på om gnistor skulle fara iväg. Alternativ till näver kan vara toalett- och tidningspapper eller tamponger som alltid är torra tack vare sin förpackning och är mycket lättantändliga. Den rutinerade frilufsaren har alltid en liten påse med torr näver i sin jacka, tillsammans med eldstålet.

Om du inte är vid en iordningställd eldstad väljer du ett underlag som inte sprider elden, till exempel grus eller sand. Plocka undan kvistar och pinnar och lägg lite större stenar kring din eld. Du kan till exempel elda mellan två större stenar för att ta tillvara på värmen, då behöver du inte lika mycket ved. Du bör dock inte elda på klipphällar och liknande, då värmen kan göra att stenen spricker. Torr mark och rötter kan sprida elden långt, under jord, och flamma upp dygn senare. Elda därför aldrig direkt på mark som innehåller rötter, torra barr och liknande.

Få igång elden

I botten av elden vill du ha ditt tände; näver, granris, tampong, tidningspapper etc. Över/runt om placerar du mindre vedpinnar och kvistar som ditt tände har lätt att få fyr på i sin tur. Efter det lägger du dina större grenar och vedträn. Du kan arrangera detta i en klassisk pyramidform där vedträna är det yttersta lagret, eller så kan tände och småpinnar ligga i mitten av vedträd i form av ett timmerhus: två vedträn läggs parallellt och ytterligare två läggs på tvären i form av en ram, kallad pagodeld. Sedan fortsätter du i några lager tills du är nöjd; två, tre lager brukar räcka långt. Behöver du mer är det bara att lägga på efterhand.

Är din ved fuktig kan du tälja bort det yttersta för att komma åt torra partier och använda dem för att starta elden. Resten av den fuktiga veden lägger du intill brasan för att den ska kunna torka och komma till användning när du behöver mata elden. Det är viktigt att du plockar ordentligt med bränsle från början, hela vägen upp till ordentliga vedträn. Särskilt det mindre bränslet brinner fort och behöver du helt plötsligt springa iväg och hämta mer slocknar lätt elden. Ha alltid lite tändved nära till hands om du skulle råka glömma elden och den håller på att brinna ut.

När du har gjort i ordning din eldplats och ved och tände är på plats är det dags för själva lågan. Den kan du till exempel få från en tändare, tändsticka eller ett tändstål. Att få eld med tändare och tändsticka är ju inga konstigheter, så därför fokuserar vi på tändstålet som kräver lite teknik, men är en ovärderlig följeslagare i min bok.

Ett modernt tändstål är tillverkat av någon sorts Ferrocerium, påverkas inte av fukt eller väta och räcker för tusentals drag, vilket gör det till ett pålitligt eldverktyg. Gnistorna brinner snabbt och med ca 3 000 graders temperatur. Du kan använda det på en mängd olika tändmaterial, till exempel näver, torrt gräs, etanol och tampong fungerar riktigt bra, men det kan också användas för att tända gasolköket. Ett tändstål kräver dock lite träning. Det går i regel inte att direkt antända pinnar, tjockt papper eller fuktigt tände, undantaget näver som brinner skapligt även i fuktigt tillstånd.

Ta din näver och rugga upp ytan så att gnistorna lättare får fäste. Dra loss supertunna, nästan genomskinliga, näverbitar från ytan och lägg på den ruggade delen. Knöla gärna ihop näverbiten, så gnistorna fastnar i den. Håll tändstålet intill den uppruggade ytan och dra bestämt knivsryggen längs tändstålet ner mot nävret tills det kommer gnistor. Nu har du gjort upp eld. I alla fall om du inte begick nybörjarfelet att vifta bort tändmaterialet med kniven när du drog mot eldstålet …

Näver brinner fort, så se till att ha små stickor eller ännu hellre fint granris nära. En del tändstål har medföljande skrapbleck du kan använda i stället för kniv, men de funkar oftast sämre än en kniv. Använder du tampong i stället för näver gäller det att fluffa upp den så att gnistorna kan få fyr i något. Snustorrt dött fjolårsgräs fungerar också utmärkt att tända med, se till att det är torrt och rulla ihop en boll.

Tändstål med magnesiumblock av amerikansk modell

I Sverige, både militärt och civilt, har vi oftast använt ett klassiskt tändstål och näver som överlevnadsutrustning. I USA kommer dock ofta tändstålet på ett magnesiumblock. Magnesium brinner med en mycket klar låga och extremt hög temperatur på ca 2 200 grader. Akta ögon, som kan skadas av den ljusa lågan, och tänk på att magnesiumet kan bränna ned genom ved och underlag. Till skillnad från tändstålet så kan man skrapa ihop en hög med magnesium, som då brinner längre tid än gnistorna. Magnesiumet antänds inte av sig själv, utan behöver tändas, exempelvis med tändstålet.

Det krävs ordentligt med träning för att lätt tända en eld med detta eldstål, men du slipper att leta efter det finaste tändmaterialet som näver. Tydligen har det florerat flera kopior som inte alls fungerar, de vi säljer fungerar utmärkt. Vi säljer både original från USA och billigare kopia, jag har dock inte sett någon skillnad i kvalitet efter frenetiskt testande.

Eftersom magnesiumet brinner mycket varmt och så länge det finns magnesium som kan brinna kan du skrapa ihop en hög och tända på trästickor, kråkris eller tuppfjädrar (pinne du skurit en fjäder av). Du kan till och med tända skapligt fuktigt tände.

Håll igång elden

För att hålla igång en eld behövs syre, värme och bränsle. Har du dåligt av en av dessa, behöver det finnas mer av de två andra. När du väl fått igång elden och den är stabiliserad är det bränslet som är avgörande, så se till att du har ved så det räcker för att faktiskt hinna laga mat, torka kläder och hålla värmen. Lägg bara inte på för mycket på en gång, det tar bort allt syre och kväver elden. Ur ett släckningsperspektiv är det också klokt att bara lägga på så mycket ved som du tror kommer gå åt. På så sätt kan elden brinna ut ungefär när du annars hade tänkt släcka och då behöver du använda mindre vatten och du får färre eldrester att ta hand om. Veden som blir över är ved du slipper hugga till nästa gång.

Släck och ställ i ordning efter dig

När elden har brunnit ut eller det är dags att släcka använder du vatten tills det inte längre ryker. Vattna också lite runt om elden. Rör om i askan och gräv i marken under askan för att se till att glöden slocknar helt, glöd kan annars ligga kvar och pyra länge innan den kan ta fart igen. Var därför noggrann och stanna kvar på platsen en stund efter släckning för att förvissa dig om att elden slocknat ordentligt, gärna 10–15 minuter. Under tiden ställer du i ordning platsen som du fann den, eller helst i bättre skick. Har du gjort en egen eldstad lägger du tillbaka stenar och annat där du fann det. Eventuellt skräp läggs i ryggsäcken, plast och liknande slängs inte på elden. Har du varit vid ett skärmskydd eller liknande där du har kunnat ta ved ser du till att nästa gäst har ett lika välfyllt vedförråd att ta av.

Eldningsförbud och när det inte lämpar sig att elda

Ett generellt varmare klimat, stark blåst och regnbrist är några mindre önskvärda faktorer när du har en öppen låga, därav att det kan råda eldningsförbud. Vid eldningsförbud får du inte göra upp öppen eld överhuvudtaget, något som även innefattar friluftskök om inte kommunen beslutat något annat. Håll dig därför uppdaterad kring vad som gäller där du befinner dig, du hittar alltid uppdaterad information från Länsstyrelsen eller kommunen.

Om det inte råder eldningsförbud, men du av olika anledningar känner dig osäker kring hur du hanterar en eld kan du med fördel laga maten på ett friluftskök i stället. Det är betydligt enklare att ha kontroll över och om förhållandena är osäkra så är det inte värt att chansa. Eller varför inte värma en mjukkonserv direkt i en värmepåse för minsta möjliga ansträngning? Ibland finns förutsättningar för en värmande och meditativ eld, ibland inte. Man får gilla läget och rätta sig efter förutsättningarna och sin egen kunskap.

Tips på utrustning:

Du hittar alla våra produkter för fältkök och eld här.

Ha en härlig stund till skogs.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Detta innebär allemansrätten

De flesta äventyr sker ute i naturen och oftast på mark man inte själv äger. Allemansrätten ger oss möjlighet att njuta av Sveriges fantastiska naturutbud, men den innebär också en del skyldigheter.

Nedan kan du läsa en sammanfattning kring allemansrätten. Exempelvis framgår att man inte får hugga ned träd eller bryta grenar, så ska du öva på dina färdigheter kring skärmskyddsbygge får du fråga markägaren. Särskilt mindre markägare brukar kunna bjussa på sly och mindre virke.

Något jag blir vansinnig på är slarvputtar som slänger skräp i naturen – lämna alltid skogen lite renare än när du kom. Och nej, konservburkar och VA-matpåsar brinner inte upp om man inte är noga. Ta med det hem istället. Tyvärr har jag under en skogsvandring stött på en påse för airsoftkulor i skogen, köpt hos oss och sedan slängd i naturen. Det är dåligt och jag hoppas alla hjälps åt för att det inte ska ske igen.

Sedan 1994 står allemansrätten inskriven i vår grundlag. Förhoppningsvis sköter sig alla så att inga restriktioner behöver skrivas in i framtiden. Det är otroligt lyxigt att kunna besöka och tälta i naturen med stor frihet.

Vad gäller för…

…vandring och skidåkning?

Vandring och skidåkning tillåts nästan överallt i skog och mark, så länge du inte skadar planteringar, gröda eller annan känslig mark. Du får heller inte störa boende i området, beträda deras tomt eller på något sätt hindra markägare i sin verksamhet. Du får däremot passera inhägnad betesmark för att ta dig fram, tänk bara på att inte störa några djur och att stänga grinden ordentligt efter dig.

…cykling och ridning?

Här gäller samma regler som vid vandring och skidåkning, men med tillägget att se upp för markskador. Cykla eller rid inte på mjuka, ömtåliga marker eller på vandringsleder, i markerade motions- och skidspår.

…bad och båt?

Allemansrätten gäller även i vatten, och du får bada vid stränder, ta med din båt till de flesta vatten och även övernatta något dygn i den. Du bör dock inte gå i land eller förtöja vid en privattomt eller plats med särskilt tillträdesförbud. Däremot får du tillfälligt förtöja vid någons brygga om du inte är i vägen för ägaren. Meddela gärna markägaren. Tänk på att det kan finnas särskilda, lokala regler för båtliv som du behöver ha koll på.

…eldning?

Att göra upp eld i naturen är tillåtet, men tyvärr inträffar flera större och mindre bränder varje år på grund av slarv. Att inte elda under eldningsförbud är en självklarhet, liksom att inte tända en brasa på en plats där det finns risk att elden sprider sig. Du bör heller inte elda på eller intill berghällar som då riskerar att spricka. Till elden får du gärna använda näver, grenar och kottar som ligger på backen, men inte något från levande träd. Efteråt ser du till att släcka elden ordentligt och inte lämna några spår efter din eld.

…tältning?

Tälta får vem som helst göra något dygn i naturen. Se bara till att du inte stör. Till exempel bör du inte tälta för nära boningshus, på betesmarker, åkrar eller planteringar. Det är förmodligen också trevligare för dig att tälta lite mer avsides … Är du osäker, fråga alltid markägaren om din plats är okej.

…att plocka med dig från naturen?

Tack vare allemansrätten är det tillåtet att plocka sådant som bär, svamp, blommor, ris och grenar från marken. Du får inte ta något från växande träd. Vissa växter är fridlysta och får inte plockas överhuvudtaget, medan vissa fridlysta växter får plockas med försiktighet och för eget bruk, exempelvis gullvivor och blåsippor – dessa är dock inte tillåtna att plocka i hela landet. Lavar och mossor får plockas i mindre mängd och för eget bruk.

Särskilda regler för skyddade områden

I nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden gäller särskilda regler. Allemansrätten kan där vara begränsad, men också utökad. Planerar du att sätta upp ett tält eller tända en brasa är det rimligt att kolla upp i förväg vilka regler som finns för det aktuella området. Det går alltid att kontakta Länsstyrelsen om du är osäker på vad som gäller i ditt län. Det bör även finnas information på plats i form av anslagstavlor, broschyrer etc.

Vad ingår inte i allemansrätten?

  • Fiske. Längs kusterna och i Hjälmaren, Mälaren, Storsjön, Vänern och Vättern får man fiska fritt med spö och en del andra handredskap. I övrigt krävs fiskekort eller annat tillstånd. Det kan också finnas särskilda lokala bestämmelser, så ta reda på vad som gäller där du vill fiska. Se till att ta med dig all utrustning hem igen, så inga djur skadas av kvarglömda krokar eller linor.
  • Jakt. Jakt får bara bedrivas enligt de bestämmelser som är angivna i jaktförordningen, och ingår inte i allemansrätten. Vilda djur och fåglar är fredade och dessa får inte störas. Du får heller inte störa bon eller plocka fågelägg. Att ta fågelägg räknas som jakt och är inte tillåtet.
  • Motorfordon. Det är förbjudet enligt terrängkörningslagen att köra bil, moped, motorcykel och andra motordrivna fordon på barmark i terrängen eller på enskilda vägar som inte är öppna för motortrafik. Har du husvagn, husbil eller liknande begränsas detta också av terrängkörningslagen.

I Miljöbalken står att läsa att ”var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”. Att djur avlider efter att ha fått i sig delar av öl- och läskburkar och annat är oacceptabelt. Därför tar vi med oss skräpet hem och lämnar platsen i samma eller bättre skick som vi fann den. Svårare än så är det inte.

Jag önskar er många härliga äventyr i skog och mark.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Friluftsprofilen: Northern Highcoast

Han gillar att sova under bar himmel och att kunna klara sig på det som finns i ryggsäcken. Möt friluftsprofilen Northern Highcoast.

Foto: Northern Highcoast

Namn: Pär

Ålder: 34

Här bor jag: Örnsköldsvik

Vilka friluftsaktiviteter håller du på med?

Det är oftast att jag vandrar, jag gillar att hitta nya ställen att campa på, det känns som jag alltid letar efter det perfekta stället att göra en lägereld och sätta upp min tarp på och göra till mitt tillfälliga hem =) Förr fiskade jag mycket när jag var ute men det intresset har svalnat. 

Hur började ditt friluftsintresse?

Det har alltid varit med mig, redan som barn var jag mycket i skogen och fjällen med min pappa. Vi hade en stuga i de norska fjällen där jag utforskade och lekte i skogen.

Vem tar du helst med dig på turen?

Jag föredrar att gå själv, ha tid för mig själv och reflektera lite över livet =) Jag ser verkligen fram emot när min son blir äldre så han kan följa med mig ut på samma sätt som jag var ute med min far. 

Vad skulle du säga är det bästa med friluftslivet?

För mig är det att få komma ut i skogen och bara vara här och nu och klara mig på det som finns i min ryggsäck. Jag tycker det är en fantastisk känsla att sova ute under bar himmel. Back to the roots. 

Vilket är ditt största friluftsminne?

Jag minns när jag var cirka åtta år och tältade med min kusin, bara han och jag i fjällen. Vi var vid en stor fors, det var tillräckligt nära stugan men ändå så pass långt bort att vi kände oss som vi var ute i vildmarken för oss själva. Jag har många fina minnen från det fjället. 

…och vilket är ditt sämsta?

Jag har inte direkt något sämsta, varje gång jag är ute och det inte blivit som jag tänkt så har jag lärt mig nått nytt. Men jag tycker det är lika tråkigt varje gång jag glömt min kåsa hemma =) 

Vilket är ditt bästa tips till andra friluftsvänner?

Planera din tur och tala om för någon vart du ska ifall det händer dig något. Annars försöker jag göra det enkelt när jag ska ut så jag bara kan njuta av naturen. Något som fått mig att se naturen med andra ögon är mitt intresse för att fota. 

Vilket är ditt drömäventyr?

Jag skulle verkligen vilja åka till Kanada och paddla kanot i vildmarken under några dagar och uppleva naturen och djuren där. 

Var finns du på sociala medier?

På Instagram: Northern Highcoast 

Vilka är dina tre favoriter i Röda Stjärnans sortiment? Varför rekommenderar du just dessa?

1. Min oljelampa är ofta med mig på turen.

Foto: Northern Highcoast

2. Min ullfilt sitter som en smäck på ryggsäcken.

Foto: Northern Highcoast

3. Min absoluta favorit är min ryggsäck LK 35, den är i min mening genialisk och jävligt stilren!! 

Är du intresserad av att vara med på bloggen? Släng iväg ett mail till oss på marknad[at]rodastjarnan.com och skriv var du finns på sociala medier, så kanske vi hör av oss till just dig.

Laga mat utomhus på vintern – vad behöver du?

Mat smakar bäst utomhus, det är sedan gammalt. Och frågan är om den inte smakar allra bäst under vintern. Låga temperaturer och mycket snö är inga anledningar till att ta lunchen inomhus, tvärtom.

Kylan biter i kinderna och du har bestämt dig för att ta en rast eller slå läger. Fram rycker förstärkningsplagg och fältkök; här ska fixas käk. Att få i sig något mättande och varmt är rejält efterlängtat när det är kyligt.

Allmänna tips för matlagning vintertid:

·       Ha med dig mer bränsle på vintern. För kortare vinterturer har du kanske med dig vatten i en termos, men för lite längre turer kommer du omöjligt kunna bära med dig allt vatten du behöver. Då kan du i stället smälta snö eller is för att få i dig vätska. Tänk bara på att det går år extra bränsle om du både ska laga mat och smälta snö

·       Använd vindskydd. Med ett vindskydd skyddar du såklart lågan från att blåsas ut, men det sparar också lite på bränsleåtgången då värmen reflekteras tillbaka mot kastrullen i stället för att försvinna

·       Förvara bränslet varmt. Har du ett kök på t-sprit bör du bära en liten flaska nära kroppen. Själv brukar jag ha hela brännaren i byxfickan (i en plastpåse). Gaspumlor kan förvaras i sovsäcken under natten. Lägg gärna bränsle isolerat i mitten av ryggsäcken nära termosen

·       Byt till vintergas om du har ett gaskök. Vanlig gas fungerar dåligt i minusgrader, använd därför vintergas som är anpassad efter kallare väder

·       Ha alltid med dig tändstickor/tändstål. Det är ju givet om du lagar mat över öppen eld, men också när du använder friluftskök. Även om många kök har Piezotändare så finns det ingen anledning att tro att allting alltid funkar. Bränslet är kallare på vintern och kan vara svårare att antända

·       Var rädd om händerna. Att den ovane fipplar med köket, spiller bränsle på händerna och sedan tar i en iskall kastrull med bara händer är en klassiker som lätt leder till kylskador och allmän misär. Ta aldrig i bar metall utan handskar och se punkten nedan

·       Öva innan du ger dig ut. Har du aldrig använt friluftsköket under vintern så kan det vara bra att testköra det innan du ger dig iväg. Passa på och fixa pastan till vardagsmiddagen ute en kväll, så får du koll på hur mycket bränsle som går åt, hur du hanterar köket med handskar och hur bränslet påverkas i kylan. Den förberedde överlever helt enkelt

Vilket friluftskök och bränsle passar dig?

Olika kök fungerar med olika bränslen. Vidare presterar olika bränslen mer eller mindre bra i olika förhållanden. Läs därför på lite kring hur olika bränslen fungerar i olika klimat. Kanske har du ett sommar- och ett vinterkök? Eller satsar du på ett multifuelkök som du kan ha året om med olika sorters bränsle?

Fundera också på vilken typ av turer du kommer ge dig ut på. Är det bara en tur i närheten någon enstaka gång om året kanske det inte känns motiverat att köpa ett lite dyrare kök. Gör du dina utflykter med hjälp av bil eller gärna bär lite extra packning kanske du satsar på en gedigen gjutjärnspanna för en riktigt lyxig utomhuslunch.

Vill du botanisera i lugn och ro hittar du alla våra friluftskök och tillbehör här. Nu till de olika kökstyperna.

Spritkök

Ett spritkök är lätt att använda, tar liten plats i packningen och brinner länge. Det är det vanligaste friluftsköket och ett prisvärt alternativ. Dock tar det en stund att få maten varm jämfört med exempelvis ett gaskök. Sedan sotar det en del också, vilket gör att du får hålla efter dina kastruller lite noggrannare.

Bränslet har lite lägre energiinnehåll, så du behöver ha med dig en större mängd jämfört med de fossila bränslena. Det kan vara bra att tänka på om du ska på en längre vandring. Bränslet framställs dock av förnyelsebara resurser och är mer miljövänligt än andra bränslen. Rödsprit är den vanligaste sorten och den är lätt att få tag på, men den tycker inte om kyla, så förvara bränslet nära kroppen.

Gaskök

Gaskök är väldigt lätta att använda och med kort koktid går det snabbt att få maten varm, vilket kan vara skönt när man har knatat länge och behöver fylla på energidepåerna. Du bara kopplar din gastank till brännaren på köket och släpper fram lite gas och tänder på. Många kök har dessutom Piezotändare där du tänder med ett enkelt knapptryck. Till skillnad från flytande bränsle slipper du också spill.

Gas har högt energiinnehåll, så du får ut mycket av mängden bränsle du har med dig. Nackdelar är att ett gaskök kan väsnas en del och att du behöver använda särskild vintergas när det är kallt. Dessutom behöver du släpa med dig gaspumlor som är skrymmande och sen ska slängas. Tänk på att inte kasta något sådant i naturen.

Bensinkök och multibränslekök

Bensinkök är lite svårare att använda än exempelvis ett gas- eller spritkök. Det kräver lite träning och att man förvärmer bränslet innan man kan sätta dit kastrullen eller kaffepannan. Man vänjer sig dock snabbt, och så länge man är medveten om att bensin är lättantändligt och agerar därefter så ska det inte vara några större problem.

Tänk på att inte bränna bensin med bly i. Bäst är kemiskt ren bensin av alkylat (till exempel Aspen miljöbensin) eller heptantyp. Båda kan köpas på valfri bensinmack, friluftsbutik eller måleributik. Vanlig bensin fungerar också, men kan sota lite mer.

När du lagar mat med bensin som bränsle bör du ha som regel att alltid laga mat utanför tältet för att inte riskera vare sig en brand eller kolmonoxidförgiftning.

I gengäld är bensin ett kanonbränsle vintertid. Du får lätt med dig tillräckligt med bränsle för att smälta mängder av snö. Det klarar kyla riktigt bra, och det är alltid lätt att få tag på. Vid en eventuell kris kan bensin också slangas ur bilar eller skotrar, och därmed är ett bensinkök bra ur preppingsynpunkt.

Bensinkök brukar dessutom vara konstruerade så att de fungerar även med fotogen. Detta gäller exempelvis Bensinkök M95. Det finns till och med multifuel-kök som kan användas med gaspumlor utöver bensin och fotogen. Exempelvis Optimus Polaris.

Ihopfällbara minikök med bränsletabletter

De klassiska Esbit-köken har använts i alla fall sedan andra världskriget. Det är ett litet fällbart kök som eldas med små bränsletabletter. En variant som fungerar extra bra under vintertid är Dragon Fuel från BCB. De har även tagit fram kök och bränsle till brittiska förvaret.

Ett kök som drivs av bränsletabletter är mindre lämpligt för att smälta stora mängder snö, men fungerar riktigt bra när man ska värma en portion mat eller dryck.

Lagar du mest över öppen eld?

Vintertid är det bara att gräva ned till marken, lägga lite ved i botten som skyddar den torra veden mot fukt och elda. Värmen reflekteras ofta extra skönt mot snödrivorna runt dig.

En stekhäll är utmärkt över öppen eld. Den ger en härlig smak och du har en stor yta att laga maten på. Utmärkt till kolbulle, men också till mer avancerade rätter när du slår på stort på turen. En gjutjärnspanna förgyller också måltiden.

Eller så tar du med ett mindre grillgaller som lätt går ned i packningen. Förutom grillkorven som alltid funkar så tycker jag att fisken vi ångkokade på en björkrisbädd på gallret blev riktigt lyckad.

Oavsett hur du lagar din mat så hoppas jag att du har många kulinariska upplevelser i skog och mark under vintern!

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Klä dig rätt på turen: lager på lager-principen

Vi gillar att packa modulärt med olika mindre kit som kan sättas ihop eller ingå i större packningar. På samma sätt tänker vi kring det vi har på oss när vi är ute i skog och mark. Slänger du på dig allt som är varmt och skönt kommer du snart att bli svettig, och nyckeln till att ha det bra ute är att hålla en jämn temperatur. Det är särskilt viktigt vintertid. Tänk därför på din klädsel utifrån olika lager som du kan ta på eller av efter behov under turen – hellre flera tunna och modulära lager än fåtal tjocka.

1. Grunda med baslager (innerlager)

Närmast kroppen vill du ha ett lager som sitter tajt och inte hasar ned eller på annat sätt sitter illa när du börjar röra dig. Jag gillar att grunda med dessa långkalsonger och den här undertröjan, båda beprövade och med god passform. Är det rejält kallt är ett par innerstrumpor och en tunnare handske en god idé.

Materialet anpassas efter verksamheten, ylle då det är riktigt kallt och syntet vid hög aktivitet då fokus ligger på fukttransport. Vid måttlig kyla och måttlig aktivitet är underställ i bomull både skönt och beprövat, men dessa torkar långsamt om de blir blöta.

2. Fortsätt med värmelager (mellanlager)

Ovanpå ditt baslager vill du ha plagg som värmer, samtidigt som de ska kunna transportera bort fukt. Att gå runt och vara svettig gör att du kyls nedv. Därför är det värmelagret du tar av dig om du börjar bli varm. Värmeplaggen behöver inte sitta lika tajt som ditt baslager, men du isolerar värmen mer effektivt ju mindre luftspalten mellan plaggen är.

Välj gärna material av ull, som de här strumporna och försvarets äldre värmetröja som båda är perfekta när det är lite kallare ute. Även fleece är ett populärt material för detta lager.

Tänk på att din jacka ska kunna bäras utanpå ditt värmelager utan att det blir för tajt. Vissa jackor har löstagbara värmelager, till exempel Mil-Tec ECWCS som har löstagbart fleecefoder, vilket gör den lämplig både som värmejacka och skalplagg. På samma sätt fungerar försvarets tumhandske M90, så du kan använda den både som värmelager och som skyddande lager.

Vintertid kan dina vanliga fältbyxor fungera som ett praktiskt värmelager, över långkalsongerna men under en skalbyxa (snödräktsbyxa).

3. Toppa med skyddslager (ytterlager, skallager)

Nu har du en bra grund som värmer, men mot vind, regn och snö behöver du ytterligare åtgärder. Det här lagret kallas skydds- eller ytterlager. Precis som tidigare lager, är det viktigt att skyddslagret släpper ut fukt så du håller dig torr och lagom varm. Därför vill du ha plagg som andas eller har god ventilering. Du kan använda membranmaterial, men det går lika bra att ha ett ytterlager som går att öppna i ärmhålorna eller släpper ut fukt genom öppningar i halsen.

På fötterna är det en god idé att ha kängor i Gore-Tex som andas, Haix BW Bergstiefel och Haix Tibet är rejäla kängor med ventilation och fungerar såväl på skogspromenaden som på fjällturen. Vid mycket kall väderlek är det dock bäst med skor som har löstagbart foder, alternativt ofodrade skor som har extra socka i. Glöm inte en extra sula, viktigast är att skorna skyddar mot markkylan.

Har du inte satsat på Mil-Tec ECWCS, finns det många goda alternativ, till exempel en militärparka från 101INC som har laminatmaterial som andas, släpper ut svett och fukt och håller regn och blåst ute. Den har även ett avtagbart fleecefoder som kan användas som värmelager. Också försvarsmaktens snöjacka är trevlig att användas som ytterlager.

Över ett eller två lager handskar (beroende på hur kallt det är) kan du med fördel trä över försvarets skidhandske. Bara att ta av lager 1 och 2 om du blir för varm. En beprövad modell är en tunnare stridshandske som innerlager, en tjockare yllevante som värmlager och sedan en stor skidhandske som ytterlager.

Redan vid måttlig fysisk aktivitet ska du undvika fodrade jackor, det är mycket bättre att ha en tunn skaljacka och en ylletröja. Jackor med inbyggt foder, exempelvis soft-shell med fleecefoder, passar bäst på skjutbanan eller annan lugnare verksamhet.

Kika gärna även på våra skal- och regnplagg.

4. Använd förstärkningsplagg vid behov

Nu är du färdigklädd för när du är i rörelse, men håller du dig stilla eller det är rejält kallt behöver du förstärkningsplagg för att inte förlora värmen du byggt upp. Det kan vara en kortare rast under vandringen, när du slagit upp läger och börjar komma ned i varv eller när du är stilla i längre perioder som när du jagar eller fiskar. Värmejacka M90 och Värmebyxa M90 är underbara förstärkningsplagg. En jacka jag använt många år och är mycket nöjd med är denna Level 7 från Helikon-Tex.

Släng i ett par extra sulor i kängorna, dra på ett par tjockare sockor och tryck mössan över huvudet. En rejäl yllefilt är också tacksam att sno runt sig. Viktigast är att så fort du stannar så på med en värmejacka och en varm mössa.

Ha det så trevligt på turen. Håll värmen, håll humöret uppe!

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Vinterturer med Vita Blixten och mina bästa julklappstips

Alla årstider är trevliga på sitt sätt, så även vintern. För mig blir det dock ingen riktig vinter utan turskidorna Vita blixten.

Vita blixten kallas försvarets turskidor i trä och många av oss känner igen dem från militär tjänstgöring. Men det är inte enbart av nostalgiska skäl som jag uppskattar turskidorna. Rätt omhändertagna är de en pålitlig kamrat i snön, och jag har många fina minnen som kretsar kring Vita blixten.

Bilden är tagen för någon vinter sedan när jag var på tur med familjen. Vita blixten är tillräckligt breda för att man relativt obehindrat kan färdas genom ospårad snö, vilket är en fördel om man, som jag, inte brukar hålla till i skidspåren. De har också god bärighet, så man kan packa ryggsäcken rätt ordentligt utan att sjunka ned. Förresten är tjära utmärkt att valla med.

På den här turen hade vi med oss mat, vatten och kokkärl och stannade efter en härlig tur och gjorde i ordning lite mat. Uppskattat av alla, inte minst min dotter som hade skidat på förtjänstfullt.

Med tanke på Vita blixtens storlek får dottern hålla till godo med ett par lite mindre skidor tills vidare. Men skidande som med allt annat ska börjas i tid och tid utomhus uppskattas av alla i familjen.

Rediga grejer för nästa års äventyr är för mig en uppskattad klapp, och efter all julmat kan det vara gott att dra ut på en frisk och stärkande dagstur. För min del gärna redan i mellandagarna för att ta vara på ledigheten tillsammans med familjen i skog och mark. För mig är Vita blixten det ultimata julklappstipset, men jag tänkte även hjälpa tomten på traven med en önskelista med lite annat smått och gott.

Några tips på klappar som inspirerar till äventyr:

Vind- och vattensäkra stormtändstickor är perfekta att ha i ryggsäcken under en dagstur. Även bra att ha i sommarstugan eller bilen. Dessa har extra långt skaft, en skyddande lack och ligger i en vattentät förpackning.

En näthammock är underbar att kunna ta fram och sätta upp efter lite knatande. Bara att be närmaste schäfer att ta första vakten, så kan man slumra gott. I och med att hammocken är gjord av nät är den lätt att rulla ihop och packa ned när turen fortsätter.

Vikten av en bra kniv går inte att överskatta, så här vill jag tipsa om två stycken. Kansbol Morakniv är en riktig allroundkniv som är både flexibel och robust, och Moraknivs bushcraft-kniv är en av de mest rejäla knivar som Morakniv någonsin tillverkat, och dessutom kommer den med ett tändstål. Båda har sina förtjänster, och vilken som passar bäst beror lite på vad mottagaren kommer använda den till.

Ett multiverktyg är ett bra komplement till din kniv. Mil-Tec Black Cobra Multi Tool har rejäl design och tilltaget format. En robust liten pjäs.

Att byta strumpor på turen hjälper dig att undvika skavsår och annat elände. Dessa sockor är en blandning av ull och polyamid, vilket gör dem både slitstarka och varma. De är dessutom lite högre, så de är riktigt sköna på vintern.

Tar du någon tur på Vita blixten i vinter? Tagga oss gärna i en bild på Instagram,  det är alltid kul att se turskidan användas.

Slutligen vill jag passa på att önska er alla en god jul och hjälpa till ytterligare med julklappsbestyren. Med koden BLOGGENÖNSKARGODJUL får ni nämligen 15 procent i rabatt på hela vårt sortiment. Ange koden i kundkorgens rabattfält i webshopen eller i kassan i någon av våra fysiska butiker. Erbjudandet gäller till och med kl. 24 söndag den 9 december.

//Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

6 sanningar om vandring

Regn, rusk och mörker. Hösten har kommit för att stanna, men i stället för att klaga går vi ut i skog och mark, precis som vanligt. En favoritsysselsättning är vandring.

Efter många trevliga turer och ett gäng mer krävande tillfällen tänkte jag dela med mig av några av mina erfarenheter av vandring. En aktivitet som passar de flesta, men som jag tycker blir mer givande om du gör det ordentligt.

1. Det kommer förmodligen ta längre tid än du tror. Har du inte vandrat förut finns det risk att du överskattar din förmåga. Naturen är inget spikrakt och upplyst elljusspår, att knata på en led tar längre tid. Går du en sträcka som är småkuperad kan du sikta på ungefär 3 km/h, är sträckan mer kuperad eller har stigningar gör du snarare 2 km/h med packning. Sedan tillkommer diverse raster för att vila, äta något, justera packningen. Ge dig själv gott om tid för att kunna njuta av naturen.

2. Obekant utrustning kan sätta käppar i hjulet. Kanske har du uppgraderat din ryggsäck eller ditt fältkök och är rejält peppad på att ge dig iväg, men ska du göra din första längre vandring är det inte briljant att göra det med grejer som är helt nya för dig. Gör åtminstone någon dagstur med din utrustning så du får kläm på hur den funkar. Undvik skoskav genom att gå in skorna eller kängorna i förväg, och se till att du kan få fyr på ditt kök innan du ger dig iväg. En sådan enkel sak som att använda nya sulor eller strumpor kan ställa till det ordentligt i värsta fall. Går du en längre sträcka så bör du ha tränat på att sätta upp tältet, så att det går snabbt och enkelt när du behöver det. Hellre svära över tältpinnar och snören på hemmaplan än i skarpt läge.

3. Du behöver planera en rutt. Ska du gå särskilda leder har många av dem ett system där man behöver bli medlem för att få tillgång till kartorna över alla etapper. Annars finns det bra kartor på exempelvis Lantmäteriet. Se ut var det finns källor med färskvatten, var det är lämpligt att övernatta och bestäm om du kommer tillbaka till din startpunkt eller inte. Tänk på att många leder helt plötsligt kan sakna tydliga märkningar och du behöver då navigera med karta och kompass. Lita aldrig på att det finns tydliga markeringar längs hela leden. Bestäm också hur du tar dig dit och hem och meddela någon anhörig om din rutt och när du förväntas vara tillbaka.

4. Det är lätt att gå ut för hårt. Har du inte vandrat tidigare är det lätt att vilja överprestera. Väldigt många har för tung packning. Gör inte det misstaget, utan vandra lite kortare sträckor i början, addera en övernattning och sedan kan du börja planera lite längre turer med tyngre packning. Lyssna på kroppen, drick ordentligt med vatten och snåla varken med mat eller återhämtning.

5. Det går att ta med barnen på turen. Jo, det är i alla fall min erfarenhet. När jag själv var barn gick jag på mulle-dagis och senare scouterna. I familjen gjorde vi ofta utfärder i skogen, något som jag också har gjort med min nu femåriga dotter. Hon har från tidig ålder fått följa med på diverse äventyr i skogen, och i somras var hon med och vandrade till Abisko, totalt gick hon 28 kilometer under två dagar. Runt 2 km/h blev snittfarten längs den lättvandrade leden. Odla intresset tidigt så har både barn och föräldrar många friska stunder framför sig i naturen.

6. Längre vandringar kräver en annan nivå av utrustning. Gympaskorna som funkade under några timmars vandring kommer inte att vara din vän under längre turer. Du behöver också ombyten, förstärkningsplagg, mer mat och utrustning, men samtidigt vill du inte bli nedtyngd av din packning.

Utrustningen som gör skillnaden:

Haix Tibet

Ett par rejäla kängor är nödvändigt om du ska börja med mer seriös och krävande vandring. Men även vid lättare vandring är det bra om du har något mer redigt än en sladdrig gympadoja, då du minskar risken för belastningsskador. Är du ute efter en seriös vandringskänga ska du leta efter de med högt skaft och en stabil och tjock sula. Det hjälper till att avlasta knä, leder och rygg.

Fosco Kartkompass Ultimate

En lättanvänd och robust kompass är ett måste, inte bara vid längre vandringar i fjällmark, utan även som säkerhet om du skulle gå vilse. Se till att öva på att ta ut kompasskurs innan du ger dig ut, läs gärna mer i vårt blogginlägg om att navigera.

Välj en kompasstyp du känner dig bekväm med och krångla inte till det. Lita aldrig enbart på GPS eller mobil. Foscos kartkompass är en robust och klassisk modell som är lätt att ta ut kompasskurser med på kartan.

Liggunderlag isoleringsmatta

Så här års är marken både kall och blöt, två saker du inte vill bli. Undvik på smidigast sätt genom ett vettigt underlag som är lätt att bära med dig. Många liggunderlag är onödigt tunga, ofta kan du genom att välja en bra plats för din förläggning komma undan med ett tunnare och lättare liggunderlag.

Norsk arméryggsäck

På klassisk vandring är det trevligt med lite rejälare material på ryggsäcken. Det bör också gå lätt att fästa en eventuell sovsäck och att snabbt komma åt vattenflaskan och annat i ett sidofack, så du slipper stanna och rota runt efter dina grejer. Den klassiska ryggsäcken med stålram och säck patenterades 1908 av Bergans och för de lite kortare turerna kan du gott kosta på dig något kilo extra för den härliga känslan av gamla rediga prylar.

Svensk värmetröja ylletröja M59

Klä dig enligt lager på lager-metoden, så du kan skala av när du fått upp ångan. En varm tröja är perfekt att inleda vandringen med, samt ta på när du vilar eller framåt kvällen.

Nalgene 1 l Wide Mouth Flaska

Utan vätskepåfyllning blir turen varken särskilt trevlig eller lång. En fördel med flaskor med stor öppning är att de går lätt att fylla på, särskilt i fjällbäckar. Ett alternativt är att använda ett vätskesystem, en påse fylld med vatten som ligger i ryggsäcken med en slang du dricker ur.

24h dygnsranson 3R Mjukkonserv Meny 8

Om du inte har inte har möjlighet att bära med dig ett fältkök eller inte har övat på att värma mat än, kan en ranson som du värmer i ett värmepaket vara ett smidigt alternativ. Det kan också råda eldningsförbud och då är dessa perfekt när du ändå vill få i dig varm mat. De väger lite mer än mostvarande torrmat, men samtidigt slipper du bära med dig kök.

Armee Power Bars Koffein

Ha alltid lite nötter, bars, russin eller annan snabb energi att ta till när det kärvar eller du behöver en liten skjuts innan du kan ta itu med att slå läger eller fixa mer rejäl mat.

Strumpor

Snudd på det viktigaste. Byt strumpor varje gång du rastar, så minskar risken för skavsår som lättare uppstår om fötterna är svettiga och fuktiga. De fuktiga strumporna hänger du sedan på ryggsäcken när du knatar vidare.

Första hjälpen LGE Grön

Den förberedde överlever, det är sen gammalt. Det spelar ingen roll om det handlar om sår, stickor eller något lite allvarligare skador, ha åtminstone ett baskit med första hjälpen-utrustning från första gången du ger dig ut och vandrar. Se till att byta ut och lägga till i dit kit, så att du tryggt kan ge dig ut i skog och mark.

Framöver kommer det inlägg om längre vandringar, lägerliv och annat som kan vara nyttigt att ha koll på.

Happy hiking.

//Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Krisberedskaps- och överlevnadskunskap borde vara obligatoriskt i skolan

Strömavbrott, spridning av smittsamma sjukdomar, skogsbränder och terrorangrepp är bara några av de kriser som kan bli, och har blivit, verklighet i Sverige idag. Att stå förberedd är självklart men hur bra koll har barn och ungdomar krisberedskap? Vi tycker kunskap ska förmedlas redan i skolan.

Redan på Mulle-dagis grundmurades mitt intresse för skog och mark. Och nog var det tur att föräldrarna tog med mig och Fredrik på camping och utfärder i skog och mark. För skolan gjorde det inte. Så tycks det tyvärr vara fortfarande. En snabbkoll mot läroplanen och skolverket bekräftar detta. De så kallade friluftsmålen handlar om att på grundläggande nivå över huvud taget vistas utomhus.

I en tid då svenska familjer förväntas höja beredskapen, förbereda sig och vara beredda på att självständigt hantera den första veckan vid exempelvis ett omfattande strömavbrott är det viktigare än någonsin att även den yngre generationen lär sig att ta hand om sig.

Min dotter och jag övar lekfullt hemma.
Min dotter och jag övar lekfullt hemma.

Scouterna betydde mycket för mig då man under lekfulla former fick en mycket hög friluftsförmåga för sin ålder. Exempelvis fick vi lära oss överlevnad och knappt torra bakom öronen sov vi ute i skärmskydd i december. Att kunna ha det bra i skog och mark, utan bekvämligheter, är en bra grund för att klara en krissituation. Tron på den egna förmågan förjagar fruktan.

Under åren samlade jag på mig erfarenheter och sedermera frivillig utbildning inom Försvarsutbildarna och därefter tjänstgöring som jägarsoldat på K4/AJB i Arvidsjaur. Den militära överlevnadsutbildningen, och den militära utbildningen generellt, är mer direkt inriktad mot kris, krig och att ständigt vara beredd på det oförutsedda.

Vi har alltid en Bug out Bag packad hemma.
Vi har alltid en Bug out Bag packad hemma.

Lärdomar och erfarenheter från det militära använder jag så gott som dagligen. Allt ifrån hur jag packar min GoBag och planerar fjällvandringen till hur jag hjälper min familj att preppa inför kris och katastrof. Sist men inte minst har jag med mig en mental inställning att aldrig ge upp och att allt är möjligt bara man har tillräckligt tjockt pannben. Men vad hade hänt om jag inte införskaffat kunskapen på fritiden?

Kunskap om klädsel, navigation, ätbara växter och hur man gör upp en eld kommer inte av sig självt och alla föräldrar har inte möjlighet (eller kunskap nog) att själva lära sina barn. Därför tycker jag att grundläggande överlevnadskunskap borde ingå i skolundervisningen. Fokus bör rimligtvis ligga på hur man beter sig om man går vilse, snare än fria kriget bakom fiendens linjer.

dsc_0485_blogg_ro%cc%88dastja%cc%88rnan
I fjällen med dotter och sambo.

Ur mitt perspektiv är det näst intill lika viktigt som att kunna simma och minst lika viktigt som exempelvis musiklektioner eller att spela fotboll på idrotten. Med ökad kunskap och vana om hur man klarar sig i en krissituation eller skog och mark förbereder man sig för flera olika typer av oväntade situationer. Dessutom kan barn och ungdomar själva utveckla sin förmåga om intresset väcks tidigt.

Den årliga Krisberedskapsveckan är ett mycket gott initiativ och vi tycker det är utmärkt att foldern ”Om krisen eller kriget kommer” ska skickas ut till alla hushåll. Detta räcker dock inte. Barn och unga behöver öva sig på färdigheter som är till nytta i kris och som förgyller livet i fred.

dsc_1344_blogg

I en tid då allt fler barn gärna stannar inomhus vill vi få dem att gå ut. På skoltid.

Är du lärare och vill göra skillnad direkt kan du använda dig av material framtaget av Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap.

Det finns även material från föreningen Skogen i skolan som har i syfte att vänja barn vid skog och mark.

//Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan