7 tips inför längre vandringar

Tidigare har jag tagit upp några erfarenheter från vandringar. Nu tänkte jag dela med mig av några tips du kan använda vid lite längre turer.

1. Träna inför din vandring. Öva på att bära tungt så du vet vad du klarar av när du lägger upp din rutt och inte lägger upp en planering som du omöjligt kan hålla. Ska du gå i kuperad terräng kan du med fördel köra lite backträning med din utrustning. Ta och fyll ryggsäcken med tyngre böcker eller fyllda pet-flaskor och gå och upp nedför en rejäl backe några gånger innan du ger dig ut på turen. Vänj också fötterna och benhinnorna vid att vandra i kängor, använd kängorna till vardags perioden innan ditt äventyr. Styrketräning, särskilt med fokus på ben och bål, kan också hjälpa dig att ta dig runt enklare och undvika skador.

2. Ha en ryggsäck med rätt utformning. För en kortare dagstur med bara lite matsäck och annat småplock kan du ha en vanlig ryggsäck, men ska du vandra längre och ha med dig tält är en ryggsäck på omkring 60 liter och uppåt att rekommendera. Ska du bära tungt behöver du tänka på att avlasta axlarna. Avbärarbälten gör rejäl skillnad och ser till att vikten fördelas även på höften.

När det gäller ryggsäck med eller utan ram är det en rejäl tvistefråga. Vissa skulle aldrig kunna tänka sig att ha en ryggsäck av softpack-modell, medan andra tycker att det faktum att ramen väger en del extra inte är värt besväret. Med en ramryggsäck får du bättre ventilation mot ryggen och du kan bära lite tyngre, vilket är bra om du har med dig tält. Med en ryggsäck utan ram får du ned vikten och en följsam säck som ska sitta bra på plats även om du rör dig mycket. I ärlighetens namn är de absolut flesta moderna ryggsäckar utan extern ram och det är i princip vintage-ryggsäckar som gäller om man vill ha ram. Mycket kring utformning av fack kan vara en smaksak, men en ryggsäck med fack för vätskesystem är smidigt och du slipper ta upp och stoppa tillbaka vattenflaskan varje gång du blir törstig. Ett vätskesystem kan också se till att du dricker mer kontinuerligt under dagen.

3. Packa lätt… Under en dagstur kan du för all del ta med dig några prylar som kan förgylla turen, men inte vara direkt nödvändiga. Det kan vara allt från en liten kortlek till en tung gjutjärnspanna. När du ska vandra längre och bära med dig tält, sovsäck, fältkök och mat och kläder för flera dagar är vikten något du vill hålla så lågt som möjligt. Ta hellre med lite tvättmedel och tvätta när du kommer fram till lägret än att bära på onödigt mycket kläder. Alla nybörjare bär för tungt. Somliga, som undertecknad, lär sig i princip aldrig och kånkar alltid runt på för mycket. Karaktärsdanande men slitsamt och dumt.

4. …och strategiskt. Det som väger mest packar du med fördel högt upp i säcken och närmast ryggen. Då får du en bra balans och tyngdpunkt. Tänk också på att ha det du behöver under dagen lättillgängligt. Dedikera ett visst fack till första hjälpen-kitet, ha alltid köket på samma ställe etc. Då hittar du snabbt det du ska och slipper lägga onödig tid och energi på att rota runt i ryggsäcken. Lägg hellre den tiden på att knata och njuta av omgivningarna. Vattensäkra redan då du packar och ha regnkläder lättillgängligt så du bara behöver minimal paus om det skulle börja regna. Glöm inte att snacksa! Du gör av med mycket energi då du vandrar, ha lite ”jägarsnus” (blandning av nötter, choklad och torkad frukt) lättillgängligt och ät ordentliga måltider inklusive kvällsmål.

5. Välj utrustning med flera syften. Med tanke på att du vill ha så låg vikt som möjligt för din packning vill du att de saker du har med dig kan fylla flera funktioner för dig. Jag vill slå ett slag för en bit paracord. Med en sådan kan du hänga tvätt eller ersätta en trasig tältlina eller ett skosnöre som gick av dag två. En annan sak jag rekommenderar att ta med är en pannlampa. Ibland tar en sträcka längre tid än du räknat med och det har hunnit mörkna innan du hittar en bra plats för att sätta upp tältet. När du slagit upp läger och det är dags att krypa till kojs har du en bra nattlampa. Det är också tacksamt att ha om du behöver gå upp och kissa mitt i natten eller liknande.

6. Klä dig rätt. På längre turer kan du stöta på alla möjliga sorters väder och det är extra viktigt att hålla en jämn temperatur. Genom att klä dig enligt lager på lager-principen kan du hela tiden justera din klädsel utifrån väder och vind, men också beroende på om du är stillasittande i kvällens läger eller i full färd med att knata uppför en lång stigning. Kom ihåg att du bör frysa lite innan du påbörjar marschpasset, du blir varm när du går, och ta på dig kläder så fort det är paus för att inte kylas ned. Halstub och mössa är ett bra sätt att snabbt anpassa värmen.

7. Förebygg skoskav extra noggrant. Skoskav och blåsor vill du inte få på kortare vandringar heller, men det är lättare att kämpa sig igenom med lite plåster och löftet om att snart vara framme. Ska du vandra under flera dagar kan det vara bra att tejpa fötterna innan du påbörjar dagens vandring. Det är viktigt att tejpa så slätt som möjligt, så att du inte skapar några bulor som i stället kan ge dig skoskav snarare än att skydda från dem. Tejpa de partier där du vet att du brukar få skoskav och gör det med foten i sträckt läge så att du kan vinkla på foten utan att tejpen tar emot. Du kan med fördel ha två par strumpor för att minska friktionen mot huden. Som vanligt tar du och byter strumpor när du rastar under dagen för att hålla fötterna torra, vilket ytterligare minskar risken för skoskav. Gå aldrig mer än två timmar utan att lufta fötterna och byta strumpor, helst ska du lufta fötterna och byta strumpor varje timme.

Har du vandrat något i sommar och har tips du vill dela med dig av? Kommentera gärna.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Plagg och prylar för sommaräventyr

Sommar, semester och kvalitetstid utomhus. Oavsett om du ägnar varma veckor åt att skrota runt på hemmafronten, jobba på något projekt du har ägnat våren åt att tänka ut eller drar till skogs har vi utrustningen som förgyller dina dagar.

Sommar är för många synonymt med bad, oavsett om de är av det kalla eller varma slaget. Det finns dock ingen anledning att göra avkall på redigheten, även om man är på badstranden. En handduk från Bundeswehr gör dig rustad.

Ena minuten fippla med något bygge, andra minuten iväg till vänner för grillkväll. Sommaren kan vara intensiv med alla projekt man har planerat och saker man vill hitta på. Och så är det förhoppningsvis varmt. Ett par shorts man kan ha både när man är aktiv och mer till vardags kan vara klurigt att hitta, så inte undra på att Helikon-Tex shorts har blivit favoriter.

På tal om grillkväll är väl ingen svensk sommar komplett utan grillning. Men i vanlig ordning går det inte att förlita sig på att någon annan ska lösa uppgift, lika bra att ha sakerna i ordning själv. Det här fällbara grillgallret är lätt att ta med och ryms i de flesta ryggsäckar. Perfekt att använda över öppen eld. Vi på Röda Stjärnan har använt det mycket, den ångkokta fisken på björkrisbädd gick inte av för hackor om vi får säga det själva. Tänk bara på att hålla dig uppdaterad kring eldningsförbud.

Sommarsolen värmer, en lätt bris ruskar om syrénbuskarna och det enda som hörs är det ljuva ljudet av ett luftgevär. Att bara ta det lugnt och plinka lite, utrustad med rejäla mängder ammunition och någon kyld dryck…kan det bli bättre?

Den här smidiga ryggsäcken går att rulla ihop när den inte används och är perfekt att ha i packningen, i bilen eller fickan om du behöver förvaring eller till exempel gör något inköp och inte vill köpa plastkasse i affären, men inte heller gå runt med en stor tom ryggsäck. Eller varför inte förvara blöta badkläder i på väg hem från stranden.

Åker du iväg över sommaren kan det vara en god idé att ta med sig vattenreningstabletter. Dels om du inte har möjlighet att koka vatten, dels för att slippa köpa vatten om du till exempel är utomlands och inte kan dricka kranvattnet. Det sparar på miljön och du slipper kånka vattendunkar och flaskor fram och tillbaka till rummet eller stugan. Är du på tur är ett vattenfilter perfekt att ha.

Efter diverse påhitt och aktiviteter ordineras vila. Den förläggs med fördel utomhus när vädret tillåter. Denna förstärkta hängmatta av nät är lätt att rullas ihop och tar då mycket liten plats. Perfekt om man sover i fuktig mark, eller bara vill slappa.

På Röda Stjärnan tuffar vi på mer eller mindre som vanligt under sommaren. Jag hoppas ni har en riktigt härlig sommar och får lite ledigt. Själv ser jag fram emot att utforska kustbandet och förhoppningsvis lära mig “vandra” flera dagar med kajak och slå upp tältet på en ödslig liten ö. Ska bli kul som komplement till skidmarsch och apostlahästarna. Ha det gott i sommar!

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Så gör du upp eld – på ett säkert och strukturerat sätt

Det finns få saker som är så rogivande som att sitta framför en eld och se lågorna dansa efter en lång dag till skogs. I sommartider och under rådande klimat gäller det dock att elda och släcka med förstånd.

Vi vill uppmuntra alla att ta sig ut i skog och mark. Med lite baskunskaper kan man få ut ännu mer av äventyret, samtidigt som man ser till att ta hand om naturen. Med förra årets skogsbränder färskt i minne vet vi hur enkelt det är för minsta glöd att skapa stor förödelse.

Välj och förbered eldplats

När du väljer eldplats så är det bra om den ligger nära vatten, så du kan släcka ordentligt efter dig eller om elden skulle sprida sig. Har du inte ved med dig eller det inte finns på platsen kan det vara klokt att välja en plats med god vedtillgång så du slipper bära långt. Tänker du elda och tälta på platsen bör du se till att tältet inte står för nära elden.

Bra ved kommer i regel från barrträd, gärna tall och gran. Ofta är det lätt att hitta döda kvistar längst ned på dessa träd och de brinner bra. Du kan också ta grenar och stockar som ligger på marken, men de är ofta fuktiga och brinner därmed inte lika effektivt. Självklart låter man bli levande grenar. Är du i en blandskog finns det ofta enar som brinner bra även om de döda grenarna är fuktiga, till skillnad från till exempel björk som det annars kan finnas gott om. Torr björkved brinner annars utmärkt, men kan vara svår att hitta i skogen.

Behöver du samla in ved är det klokt att ha med såg och yxa på turen. Annars kan du använda din kniv för att spänta ved med hjälp av exempelvis en sten. Dessa mindre bitar ved är perfekta när du sedan ska få igång elden.

En av de vanligaste anledningarna till att man inte får igång sin eld är att man inte har tillräckligt med näver, torra kvistar, granris eller liknande när man startar elden. Håll därför alltid ögonen öppna för dött och torrt tändmaterial som du kan plocka längs vägen. Näver är ett fantastiskt tändmaterial, kombinera det gärna med riktigt torrt granris så ska du se att du får fart på elden. Tänk dock på att granris ger ifrån sig mycket gnistor, så var uppmärksam på om gnistor skulle fara iväg. Alternativ till näver kan vara toalett- och tidningspapper eller tamponger som alltid är torra tack vare sin förpackning och är mycket lättantändliga. Den rutinerade frilufsaren har alltid en liten påse med torr näver i sin jacka, tillsammans med eldstålet.

Om du inte är vid en iordningställd eldstad väljer du ett underlag som inte sprider elden, till exempel grus eller sand. Plocka undan kvistar och pinnar och lägg lite större stenar kring din eld. Du kan till exempel elda mellan två större stenar för att ta tillvara på värmen, då behöver du inte lika mycket ved. Du bör dock inte elda på klipphällar och liknande, då värmen kan göra att stenen spricker. Torr mark och rötter kan sprida elden långt, under jord, och flamma upp dygn senare. Elda därför aldrig direkt på mark som innehåller rötter, torra barr och liknande.

Få igång elden

I botten av elden vill du ha ditt tände; näver, granris, tampong, tidningspapper etc. Över/runt om placerar du mindre vedpinnar och kvistar som ditt tände har lätt att få fyr på i sin tur. Efter det lägger du dina större grenar och vedträn. Du kan arrangera detta i en klassisk pyramidform där vedträna är det yttersta lagret, eller så kan tände och småpinnar ligga i mitten av vedträd i form av ett timmerhus: två vedträn läggs parallellt och ytterligare två läggs på tvären i form av en ram, kallad pagodeld. Sedan fortsätter du i några lager tills du är nöjd; två, tre lager brukar räcka långt. Behöver du mer är det bara att lägga på efterhand.

Är din ved fuktig kan du tälja bort det yttersta för att komma åt torra partier och använda dem för att starta elden. Resten av den fuktiga veden lägger du intill brasan för att den ska kunna torka och komma till användning när du behöver mata elden. Det är viktigt att du plockar ordentligt med bränsle från början, hela vägen upp till ordentliga vedträn. Särskilt det mindre bränslet brinner fort och behöver du helt plötsligt springa iväg och hämta mer slocknar lätt elden. Ha alltid lite tändved nära till hands om du skulle råka glömma elden och den håller på att brinna ut.

När du har gjort i ordning din eldplats och ved och tände är på plats är det dags för själva lågan. Den kan du till exempel få från en tändare, tändsticka eller ett tändstål. Att få eld med tändare och tändsticka är ju inga konstigheter, så därför fokuserar vi på tändstålet som kräver lite teknik, men är en ovärderlig följeslagare i min bok.

Ett modernt tändstål är tillverkat av någon sorts Ferrocerium, påverkas inte av fukt eller väta och räcker för tusentals drag, vilket gör det till ett pålitligt eldverktyg. Gnistorna brinner snabbt och med ca 3 000 graders temperatur. Du kan använda det på en mängd olika tändmaterial, till exempel näver, torrt gräs, etanol och tampong fungerar riktigt bra, men det kan också användas för att tända gasolköket. Ett tändstål kräver dock lite träning. Det går i regel inte att direkt antända pinnar, tjockt papper eller fuktigt tände, undantaget näver som brinner skapligt även i fuktigt tillstånd.

Ta din näver och rugga upp ytan så att gnistorna lättare får fäste. Dra loss supertunna, nästan genomskinliga, näverbitar från ytan och lägg på den ruggade delen. Knöla gärna ihop näverbiten, så gnistorna fastnar i den. Håll tändstålet intill den uppruggade ytan och dra bestämt knivsryggen längs tändstålet ner mot nävret tills det kommer gnistor. Nu har du gjort upp eld. I alla fall om du inte begick nybörjarfelet att vifta bort tändmaterialet med kniven när du drog mot eldstålet …

Näver brinner fort, så se till att ha små stickor eller ännu hellre fint granris nära. En del tändstål har medföljande skrapbleck du kan använda i stället för kniv, men de funkar oftast sämre än en kniv. Använder du tampong i stället för näver gäller det att fluffa upp den så att gnistorna kan få fyr i något. Snustorrt dött fjolårsgräs fungerar också utmärkt att tända med, se till att det är torrt och rulla ihop en boll.

Tändstål med magnesiumblock av amerikansk modell

I Sverige, både militärt och civilt, har vi oftast använt ett klassiskt tändstål och näver som överlevnadsutrustning. I USA kommer dock ofta tändstålet på ett magnesiumblock. Magnesium brinner med en mycket klar låga och extremt hög temperatur på ca 2 200 grader. Akta ögon, som kan skadas av den ljusa lågan, och tänk på att magnesiumet kan bränna ned genom ved och underlag. Till skillnad från tändstålet så kan man skrapa ihop en hög med magnesium, som då brinner längre tid än gnistorna. Magnesiumet antänds inte av sig själv, utan behöver tändas, exempelvis med tändstålet.

Det krävs ordentligt med träning för att lätt tända en eld med detta eldstål, men du slipper att leta efter det finaste tändmaterialet som näver. Tydligen har det florerat flera kopior som inte alls fungerar, de vi säljer fungerar utmärkt. Vi säljer både original från USA och billigare kopia, jag har dock inte sett någon skillnad i kvalitet efter frenetiskt testande.

Eftersom magnesiumet brinner mycket varmt och så länge det finns magnesium som kan brinna kan du skrapa ihop en hög och tända på trästickor, kråkris eller tuppfjädrar (pinne du skurit en fjäder av). Du kan till och med tända skapligt fuktigt tände.

Håll igång elden

För att hålla igång en eld behövs syre, värme och bränsle. Har du dåligt av en av dessa, behöver det finnas mer av de två andra. När du väl fått igång elden och den är stabiliserad är det bränslet som är avgörande, så se till att du har ved så det räcker för att faktiskt hinna laga mat, torka kläder och hålla värmen. Lägg bara inte på för mycket på en gång, det tar bort allt syre och kväver elden. Ur ett släckningsperspektiv är det också klokt att bara lägga på så mycket ved som du tror kommer gå åt. På så sätt kan elden brinna ut ungefär när du annars hade tänkt släcka och då behöver du använda mindre vatten och du får färre eldrester att ta hand om. Veden som blir över är ved du slipper hugga till nästa gång.

Släck och ställ i ordning efter dig

När elden har brunnit ut eller det är dags att släcka använder du vatten tills det inte längre ryker. Vattna också lite runt om elden. Rör om i askan och gräv i marken under askan för att se till att glöden slocknar helt, glöd kan annars ligga kvar och pyra länge innan den kan ta fart igen. Var därför noggrann och stanna kvar på platsen en stund efter släckning för att förvissa dig om att elden slocknat ordentligt, gärna 10–15 minuter. Under tiden ställer du i ordning platsen som du fann den, eller helst i bättre skick. Har du gjort en egen eldstad lägger du tillbaka stenar och annat där du fann det. Eventuellt skräp läggs i ryggsäcken, plast och liknande slängs inte på elden. Har du varit vid ett skärmskydd eller liknande där du har kunnat ta ved ser du till att nästa gäst har ett lika välfyllt vedförråd att ta av.

Eldningsförbud och när det inte lämpar sig att elda

Ett generellt varmare klimat, stark blåst och regnbrist är några mindre önskvärda faktorer när du har en öppen låga, därav att det kan råda eldningsförbud. Vid eldningsförbud får du inte göra upp öppen eld överhuvudtaget, något som även innefattar friluftskök om inte kommunen beslutat något annat. Håll dig därför uppdaterad kring vad som gäller där du befinner dig, du hittar alltid uppdaterad information från Länsstyrelsen eller kommunen.

Om det inte råder eldningsförbud, men du av olika anledningar känner dig osäker kring hur du hanterar en eld kan du med fördel laga maten på ett friluftskök i stället. Det är betydligt enklare att ha kontroll över och om förhållandena är osäkra så är det inte värt att chansa. Eller varför inte värma en mjukkonserv direkt i en värmepåse för minsta möjliga ansträngning? Ibland finns förutsättningar för en värmande och meditativ eld, ibland inte. Man får gilla läget och rätta sig efter förutsättningarna och sin egen kunskap.

Tips på utrustning:

Du hittar alla våra produkter för fältkök och eld här.

Ha en härlig stund till skogs.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Kamouflageguide: tysk soldat och Flecktarn

Tyskland som land har existerat i många olika former och det gäller även det egna kamouflaget Flecktarn. Därför tänkte vi titta lite närmare på det tyska kamouflaget och hur det har utvecklats.

I ett tidigare inlägg gjorde vi en djupdykning i uniformssystem M90 och historiken bakom det svenska kamouflaget. Nu har turen kommit till det populära Flecktarn, ett kamouflage som passar många miljöer, kommer i ett flertal varianter och ständigt uppdateras.

Flecktarn blir standard i det nya Tyskland

Föregångaren till Flecktarn-uniformen kan sägas vara den enfärgade uniformen, men värt att nämna är att Tyskland vid den här tiden var delat i öst och väst och att det var i Västtyskland som man under 1970-talet ville ersätta den tidigare uniformen. Man beställde därför ett antal olika kamouflagemönster som man sedan testade 1976 under Bundeswehr Truppenversuch 76.

De flesta mönster hade tagits fram av det tyska företaget Marquardt & Schulz och baserades på olika mönster i den tyska naturen, exempelvis tallbarr. Till slut föll valet på mönstret som kallades Flecktarn B och hade större fläckar än varianten Flecktarn A. Precis som det låter i svenska öron, är Flecktarn ett kamouflage som grundar sig på fläckar. Tarn är en förkortning av det tyska ordet för kamouflage, Tarnung. Medan tester och justeringar gjordes använde man sig av den gamla uniformen och 1990 kunde Flecktarn introduceras efter att muren fallit i ett nyligen enat Tyskland.

Ett effektivt kamouflage med många varianter

Kamouflagets officiella namn är 5 Farben-Tarndruck der Bundeswehr, som betyder Bundeswehrs femfärgade kamouflage. Kamouflaget finns i varianter med både fler och färre färger, men i denna standardvariant är färgerna är ljusgrön, olivgrön, mörkgrön, brun och svart, där de olika gröna utgör merparten av kamouflaget.

Flecktarn är avsett för skog och är särdeles effektivt i den tyska barrskogen. Dock är uniformen mycket mångsidig och gör sig mycket bra i till exempel svenska miljöer. Kamouflaget används av den tyska armén, flygvapnet (Luftwaffe), en del marina förband och även inom Bundeswehrs sjukvård.

Den fältuniform som bärs vanligen innebär i regel fältmössa, fältskjorta med en olivgrön t-shirt under och fältbyxor, allt i Flecktarn, samt kängorna Kampfstiefeln. Beroende på situation har man hjälm, basker eller en så kallad Bergmütze (”bergmössa”) för bergsjägare, Gebirgsjägertruppe, en förgrening av Bundeswehr som är utrustad och tränad för stridigheter i svåra väderförhållanden och svår terräng, som exempelvis berg.

I och med att Tyskland började sända fredsbevarande och stabiliserande trupper till varmare länder togs en ökenvariant med tre färger fram: beige, grön och brun. Kamouflaget kallas ofta Tropentarn och har förutom färgändringarna en luftigare utformning för att passa ett hett klimat.

Bundeswehr använder sig också av Schneetarn, ett vinterkamouflage där den uppdaterade varianten har en vit botten och grå och gröna fläckar samt en nyare variant av Flecktarn som kallas Multitarn och har sex färger i stället för fem och är extremt effektivt i NIR-spektrumet som syns i bildförstärkare/NVG.

Återskapande av Flecktarn-uniform

För den som privat vill införskaffa en uniform och utrustning i Flecktarn listar vi ett par produkter nedan. Förutom vid återskapande, exempelvis historiskt eller i airsoftsammanhang, kan delar av Flecktarn-uniformen också vara ypperliga friluftskläder. Tack vare att Bundeswehr har släppt mycket materiel som överskott på den civila marknaden är det relativt enkelt och billigt att samla på sig en komplett och genuin uniform. Det ska dock tilläggas att Flecktarns popularitet gjort att överskottslagren töms fort och vi har sett en tiodubbling i pris bara på något år på flera persedlar. Nedan listar vi både original och nyproducerat i flecktarn, samt annan utrustning som passar bra ihop med en flecktarnuniform.

Vi har även modernare varianter framtagna för särskilda situationer, exempelvis combat shirts, smockar och liknande. Du hittar alla Flecktarn-relaterade produkter här.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Så upprättar du ett Bug Out Location

I sista delen av vår grundläggande genomgång av prepping ska vi berätta lite om Bug Out Location (BOL), kanske bäst översatt till tillflyktsort på svenska.

Tanken är att den plats man normalt bor och lever på inte är lämplig att vara på i händelse av kris. Man kan också se det som en reservplats om en – i övrigt lämplig – bostad av någon anledning måste utrymmas.

Städer är ömtåliga för kriser: trafiken korkar igen, vattenförsörjningen kanske inte fungerar, sopor blir liggandes och sjukdomar sprids, plundring och våldsamheter dyker upp osv.  Dessutom kan städer vara lämpliga mål vid terrorattacker eller väpnade angrepp från främmande makt.

Historiskt finns det mängder av situationer då man tagit sin tillflykt till skogen eller landsbygden. De baltiska skogsbröderna flyttade ut i skogarna under den sovjetiska ockupationen på 50-talet, under de jugoslaviska krigen flyttade många ut på landet för att undkomma de värsta stridigheterna och bristerna. Man har även vid upprepade tillfällen i USA i samband med stormar sett att stora folkmassor plundrar butiker och hem, vilket inte sällan leder till våldsamheter.

Att ta sig till sin Bug Out Location

För att en bug out location ska fylla sin funktion behöver den ha ett visst geografiskt avstånd från bostaden, och då särskilt från övrigt tätbebyggt område. Samtidigt kan man anta att de flesta typer av transporter inte fungerar när du väl behöver ta dig till din BOL. Tåg och flyg är helt uteslutet, bil är förenat med hög risk och antagligen är större vägar igenkorkade. Motorcykel och terrängfordon placerade på lämplig plats skulle kunna fungera om man är en van förare och dessutom bunkrat bränsle. Vissa BOL kanske kräver båt, men du bör då ha en båt som står redo. Placerar du din BOL så långt bort att du behöver fordon blir du väldigt beroende av att fordonet och vägarna fungerar.

Vår rekommendation är att använda apostlahästarna, alltså hederlig fotmarsch. Lämpligen rekar du en bra marschväg genom skog och mark som är lättgången. På flera ställen i landet finns det vandringsleder eller skoterleder som förbinder ganska stora ytor. Om det är mer än ett dygns marsch till platsen blir det svårare att nå platsen om du inte har någon utrustning med dig, kanske hinner du inte ta med din Bug Out Bag.

Se till att ha en karta i din Bug Out Bag och provgå sträckan med full packning någon gång då och då. En normaltränad person bör utan problem, med sin Bug Out Bag, kunna ta sig i alla fall tolv mil. Men ska familj, hundvalpar och liknande med krymper denna sträcka fort.

Ett tips kan vara att dela upp sträckan i kortare etapper genom att ha förrådsgömmor längs vägen. Låt säga att du har en första gömma i ett skogsparti ett par kilometer från hemmet, där har du kängor och en Bug Out Bag. Ytterligare några mil längre fram på vägen har du en förrådsgömma med ett par nödransoner, en PET-flaska vatten och liknande förbrukningsvaror. Att ha små förrådsgömmor längs marschsträckan är ett klassiskt knep i det militära, på den gamla goda tiden kallades det upplagstjänst.

Med denna typ av väl förberedd upplagstjänst skulle du i princip kunna lämna hemmet hals över huvud i badbyxor och foppa-tofflor och sedan kunna förflytta dig till fots nästan hur långt som helst. Eller varför inte ha en liten motorcykel i ett av förråden?

Hur ska området för din Bug Out Location se ut?

En typ av målbild kan vara en liten stuga i skogen vid en ödslig väg, med egen brunn. Runt om är naturen rik på goda jakt- och fiskemöjligheter. Går det dessutom att odla grödor är det en fördel. Stugan ser anspråkslös ut på utsidan, men har ett gott skalskydd (lås, larm, låsta utrymmen). I stugan ska det finnas möjlighet att förvara förnödenheter för att klara sig i veckor, kanske rent av månader.

Har du en jordkällare på din Bug Out Location är det bara att gratulera.

I praktiken kan det vara svårt få till den perfekta platsen. De flesta har inte ens tillgång till mer än ett boende. Dessutom bör ju transporten till stugan vara genomförbar även om vägnätet skulle vara svåranvänt. Enklare övergivna förråd eller jordkällare skulle kunna fungera, även någon typ av koja som förstärks med presenningar kan fungera, men komforten blir inte på topp. I dess mest enkla form kan en Bug Out Location vara en förrådsgömma nedgrävd i skogen, en förberedd eldstad och sedan får man tälta i skogen. Ska man gräva ned en förrådsgömma i skogen ska man se till att göra det ordentligt och skydda innehållet, se mer nedan.

Blir din plats mitt i skogen bör den vara mycket ödslig, så att du kan sova i lugn och ro utan att riskera att bli överfallen. Har du en stuga kan det istället vara bra med grannar, bor man på landet är man van vid att klara sig själv och ni är fler som kan hjälpas åt.

Vilken utrustning bör du ha på din Bug Out Location?

Det är viktigt att du kan överleva självständigt på din tillflyktsort under en längre tid. Hur lång tid beror på vilken typ av scenario du förbereder dig för, men det bör i vilket fall vara minst två veckor. Du behöver alltså vatten (helst från en brunn, som vi diskuterade tidigare, alternativt har du en vattenrenare), mat, medicin och bränsle för hela denna tid på plats. Du måste även se till att allt detta klarar sig för lång förvaring, så att inte maten är oätbar när du väl kommer till din tillflyktsort.

Räkna inte med att du får med dig något då du flyr till din BOL, du kanske kommer fram frusen och kall, med ett par dåliga skor och tunna kläder. Ha därför ett par ordentliga kängor och ett komplett set med friluftskläder på plats.

Att vara självförsörjande på ved är särskilt bra vintertid. Bunkrat bränsle och ett fordon som lätt kan repareras kan visa sig väldigt nyttigt.

Exempel på hur du gör en förrådsgömma

Gräv en stor grop och placera makadam eller grövre grus i ett tjockt lager i botten (för att fukt ska rinna undan). Lägg en ammunitionslåda eller annan kraftig fuktsäker låda med plastpåse utanpå på gruset. Lådan ska vara så stor att den rymmer det du behöver. Lägg en skiva ovanpå för att leda bort fukt. I lådan förvaras förnödenheterna skyddat i torra och förseglade plastpåsar. Lägg gärna i torrmedel (de små påsarna med DO NOT EAT) så att inget skadas även om lite fukt kommer in. Förpacka innehållet så att skadan blir minimal om något skulle läcka, tänk på att batterier kan förstöras vid lång förvaring så ha aldrig dessa i apparater under förvaring. Har du känslig utrustning så använd flera olika lådor. Täck sedan över ordentligt och maskera ytan. Märk upp platsen noga så du hittar dit. Tänk på att du kanske kommer dit åratal senare och terrängen kan ha ändrat sig.

Devisen Den förberedde överlever talar sitt tydliga språk, men genom att se till att du klarar dig själv hjälper du även till att avlasta övriga samhället och myndigheter som kan fokusera på att ta hand om de mest prioriterade frågorna och personerna.

Vi vill tacka för att du läst igenom våra olika delar om hur du förbereder dig inför en kris. Vi kommer att återkomma till detta ämne och skriva om detaljer som kompletterar våra övergripande ämnen. Är det något särskilt inom prepping och krisberedskap du skulle vilja läsa mer om? Lämna en kommentar, så kanske vi kan ta upp ditt ämne i ett framtida blogginlägg.

//Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Här hittar du alla våra blogginlägg om prepping och krisberedskap:

Detta innebär allemansrätten

De flesta äventyr sker ute i naturen och oftast på mark man inte själv äger. Allemansrätten ger oss möjlighet att njuta av Sveriges fantastiska naturutbud, men den innebär också en del skyldigheter.

Nedan kan du läsa en sammanfattning kring allemansrätten. Exempelvis framgår att man inte får hugga ned träd eller bryta grenar, så ska du öva på dina färdigheter kring skärmskyddsbygge får du fråga markägaren. Särskilt mindre markägare brukar kunna bjussa på sly och mindre virke.

Något jag blir vansinnig på är slarvputtar som slänger skräp i naturen – lämna alltid skogen lite renare än när du kom. Och nej, konservburkar och VA-matpåsar brinner inte upp om man inte är noga. Ta med det hem istället. Tyvärr har jag under en skogsvandring stött på en påse för airsoftkulor i skogen, köpt hos oss och sedan slängd i naturen. Det är dåligt och jag hoppas alla hjälps åt för att det inte ska ske igen.

Sedan 1994 står allemansrätten inskriven i vår grundlag. Förhoppningsvis sköter sig alla så att inga restriktioner behöver skrivas in i framtiden. Det är otroligt lyxigt att kunna besöka och tälta i naturen med stor frihet.

Vad gäller för…

…vandring och skidåkning?

Vandring och skidåkning tillåts nästan överallt i skog och mark, så länge du inte skadar planteringar, gröda eller annan känslig mark. Du får heller inte störa boende i området, beträda deras tomt eller på något sätt hindra markägare i sin verksamhet. Du får däremot passera inhägnad betesmark för att ta dig fram, tänk bara på att inte störa några djur och att stänga grinden ordentligt efter dig.

…cykling och ridning?

Här gäller samma regler som vid vandring och skidåkning, men med tillägget att se upp för markskador. Cykla eller rid inte på mjuka, ömtåliga marker eller på vandringsleder, i markerade motions- och skidspår.

…bad och båt?

Allemansrätten gäller även i vatten, och du får bada vid stränder, ta med din båt till de flesta vatten och även övernatta något dygn i den. Du bör dock inte gå i land eller förtöja vid en privattomt eller plats med särskilt tillträdesförbud. Däremot får du tillfälligt förtöja vid någons brygga om du inte är i vägen för ägaren. Meddela gärna markägaren. Tänk på att det kan finnas särskilda, lokala regler för båtliv som du behöver ha koll på.

…eldning?

Att göra upp eld i naturen är tillåtet, men tyvärr inträffar flera större och mindre bränder varje år på grund av slarv. Att inte elda under eldningsförbud är en självklarhet, liksom att inte tända en brasa på en plats där det finns risk att elden sprider sig. Du bör heller inte elda på eller intill berghällar som då riskerar att spricka. Till elden får du gärna använda näver, grenar och kottar som ligger på backen, men inte något från levande träd. Efteråt ser du till att släcka elden ordentligt och inte lämna några spår efter din eld.

…tältning?

Tälta får vem som helst göra något dygn i naturen. Se bara till att du inte stör. Till exempel bör du inte tälta för nära boningshus, på betesmarker, åkrar eller planteringar. Det är förmodligen också trevligare för dig att tälta lite mer avsides … Är du osäker, fråga alltid markägaren om din plats är okej.

…att plocka med dig från naturen?

Tack vare allemansrätten är det tillåtet att plocka sådant som bär, svamp, blommor, ris och grenar från marken. Du får inte ta något från växande träd. Vissa växter är fridlysta och får inte plockas överhuvudtaget, medan vissa fridlysta växter får plockas med försiktighet och för eget bruk, exempelvis gullvivor och blåsippor – dessa är dock inte tillåtna att plocka i hela landet. Lavar och mossor får plockas i mindre mängd och för eget bruk.

Särskilda regler för skyddade områden

I nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden gäller särskilda regler. Allemansrätten kan där vara begränsad, men också utökad. Planerar du att sätta upp ett tält eller tända en brasa är det rimligt att kolla upp i förväg vilka regler som finns för det aktuella området. Det går alltid att kontakta Länsstyrelsen om du är osäker på vad som gäller i ditt län. Det bör även finnas information på plats i form av anslagstavlor, broschyrer etc.

Vad ingår inte i allemansrätten?

  • Fiske. Längs kusterna och i Hjälmaren, Mälaren, Storsjön, Vänern och Vättern får man fiska fritt med spö och en del andra handredskap. I övrigt krävs fiskekort eller annat tillstånd. Det kan också finnas särskilda lokala bestämmelser, så ta reda på vad som gäller där du vill fiska. Se till att ta med dig all utrustning hem igen, så inga djur skadas av kvarglömda krokar eller linor.
  • Jakt. Jakt får bara bedrivas enligt de bestämmelser som är angivna i jaktförordningen, och ingår inte i allemansrätten. Vilda djur och fåglar är fredade och dessa får inte störas. Du får heller inte störa bon eller plocka fågelägg. Att ta fågelägg räknas som jakt och är inte tillåtet.
  • Motorfordon. Det är förbjudet enligt terrängkörningslagen att köra bil, moped, motorcykel och andra motordrivna fordon på barmark i terrängen eller på enskilda vägar som inte är öppna för motortrafik. Har du husvagn, husbil eller liknande begränsas detta också av terrängkörningslagen.

I Miljöbalken står att läsa att ”var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”. Att djur avlider efter att ha fått i sig delar av öl- och läskburkar och annat är oacceptabelt. Därför tar vi med oss skräpet hem och lämnar platsen i samma eller bättre skick som vi fann den. Svårare än så är det inte.

Jag önskar er många härliga äventyr i skog och mark.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Kamouflageguide: svensk soldat och M90

Det finns ett stort intresse för den militära världen, både hos de som gjort militärtjänst och de som inte gjort det. Därför tänkte vi titta lite närmare på det svenska kamouflaget M90 och vilka funktioner det fyller.

Kontrasterande och skarpa fält lurar ögats djupsinne och får oss att tro att fälten befinner sig på olika avstånd och därmed inte tillhör samma figur. Det gör det svårare att upptäcka någon klädd i kamouflage, eftersom ögat letar efter bekanta siluetter. Jämför det med enfärgad utrustning som ögat uppfattar som en helhet, vilket gör bäraren lättare att se. Kort sagt handlar kamouflage inte främst om att smälta in i bakgrunden, utan om att göra det svårare att urskilja bärarnas konturer.

Lövhögen M90 gör entré

Föregångaren till kamouflagemönster M90 var det så kallade FOA-kamouflaget som har fyra olika färger i lite större och kantiga fält, ett så kallat splintermönster. FOA-kamouflaget användes för att måla och maskera fordon, bland annat målades AJ 37 Viggen tidigt 1970-tal och därför kallas kamouflaget ibland även för Viggen-kamouflaget.

FOA-kamouflaget utvecklades från analyser av den svenska naturen och det var viktigt att mönstret skulle ha trubbiga vinklar och att linjerna inte var parallella med varandra. Kamouflagets färger påminner om nuvarande M90, men i stället för beige användes brunt.

M90 är en vidareutveckling av FOA-kamouflaget, där man förutom att ha uppdaterat färgkombinationen har modifierat mönstret så att det ska verka på betydligt kortare avstånd. Sedan slutet av 1980-talet har den svenska soldaten burit kamouflagemönster M90, och uniformen har sett likadan ut sedan 1990. Kamouflaget fick smeknamnet ”lövhögen” på grund av mönstret och att de tidiga uniformsmodellerna var kända för att ge ifrån sig ett prasslande ljud.

Funktion efter svenska förhållanden

Svenska försvarets sommaruniform är anpassad efter granskog och har två olika gröna nyanser, en beige och en mörkblå/svart i stora, kantiga fält. Mönstret är mycket distinkt och funktionellt, och de kantiga och skarpa fälten hjälper särskilt till att bryta upp bärarens konturer.

Själva uniformssilhuetten ska ge bästa möjliga funktion, rörlighet och luftspalt. Denna skyddar mot hög värme, exempelvis en explosion. Tyget är också flamskyddat och har en behandling så att till exempel olja från vapnet inte sitter kvar i tyget och kan förstärka en eventuell brand. Uniformen är anpassad för att ge bäraren en lämplig signatur även i NIR-spektrumet och försvårar upptäckt i bildförstärkare.

Fältuniform 90 gäller för all militär personal, sedan finns särskilda varianter, till exempel vid kustjägartjänst eller bruk i varmt väder. Ökenkamouflaget M90K utvecklades för de internationella fredsbevarande styrkorna i Liberia och Afghanistan. Där har färgkombinationen i mönstret bytts till beige, ljusgrön, grå och brun.

Komplettering eller återskapande av uniformsystem M90

För den som privat vill införskaffa en uniform och utrustning i M90 listar vi ett par produkter nedan. Det kan vara soldaten som vill komplettera sin utrustning, officeren som vill torröva drag hemma, airsoftaren som vill efterlikna den svenske soldaten eller liknande.

Vi har även modernare varianter framtagna för särskilda situationer, exempelvis combat shirts, smockar och liknande. Du hittar alla M90-relaterade produkter här.

Respektera uniformen

Försvarsmakten har genom åren sålt ut stora poster försvarsmateriel i överskottspartier, och man har en önskan om att de utsålda varorna som är försedda med de klassiska tre kronorna inte säljs vidare med denna märkning. Efter ett ömsesidigt utbyte med försvarsmakten har vi därför erbjudit oss att försöka stämpla alla kronmärkningar med ”Makulerat” eller i vissa fall helt tagit bort kronmärkningen.

Avslutningsvis vill jag uppmana alla att tänka på att uniformen kan betyda mycket för de som tjänstgör eller har tjänstgjort, samt att vara medvetna om hur man uppfattas av allmänheten. Har du gjort ett bra jobb med att efterlikna en svensk soldat till ett airsoftspel är det sannolikt så folk utanför spelet kommer uppfatta dig. Tänk på att uppträda på ett vettigt sätt till och från spel och gör som vanligt inget dumt, särskilt inte när människor kan tro att du är försvarsanställd. Det är dessutom brottsligt att utge sig för att vara myndighetsperson, inklusive Försvarsanställd. Som vanligt kommer man långt med lite allmänt hyfs och respekt, men det tror jag ni har koll på.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Friluftsprofilen: Northern Highcoast

Han gillar att sova under bar himmel och att kunna klara sig på det som finns i ryggsäcken. Möt friluftsprofilen Northern Highcoast.

Foto: Northern Highcoast

Namn: Pär

Ålder: 34

Här bor jag: Örnsköldsvik

Vilka friluftsaktiviteter håller du på med?

Det är oftast att jag vandrar, jag gillar att hitta nya ställen att campa på, det känns som jag alltid letar efter det perfekta stället att göra en lägereld och sätta upp min tarp på och göra till mitt tillfälliga hem =) Förr fiskade jag mycket när jag var ute men det intresset har svalnat. 

Hur började ditt friluftsintresse?

Det har alltid varit med mig, redan som barn var jag mycket i skogen och fjällen med min pappa. Vi hade en stuga i de norska fjällen där jag utforskade och lekte i skogen.

Vem tar du helst med dig på turen?

Jag föredrar att gå själv, ha tid för mig själv och reflektera lite över livet =) Jag ser verkligen fram emot när min son blir äldre så han kan följa med mig ut på samma sätt som jag var ute med min far. 

Vad skulle du säga är det bästa med friluftslivet?

För mig är det att få komma ut i skogen och bara vara här och nu och klara mig på det som finns i min ryggsäck. Jag tycker det är en fantastisk känsla att sova ute under bar himmel. Back to the roots. 

Vilket är ditt största friluftsminne?

Jag minns när jag var cirka åtta år och tältade med min kusin, bara han och jag i fjällen. Vi var vid en stor fors, det var tillräckligt nära stugan men ändå så pass långt bort att vi kände oss som vi var ute i vildmarken för oss själva. Jag har många fina minnen från det fjället. 

…och vilket är ditt sämsta?

Jag har inte direkt något sämsta, varje gång jag är ute och det inte blivit som jag tänkt så har jag lärt mig nått nytt. Men jag tycker det är lika tråkigt varje gång jag glömt min kåsa hemma =) 

Vilket är ditt bästa tips till andra friluftsvänner?

Planera din tur och tala om för någon vart du ska ifall det händer dig något. Annars försöker jag göra det enkelt när jag ska ut så jag bara kan njuta av naturen. Något som fått mig att se naturen med andra ögon är mitt intresse för att fota. 

Vilket är ditt drömäventyr?

Jag skulle verkligen vilja åka till Kanada och paddla kanot i vildmarken under några dagar och uppleva naturen och djuren där. 

Var finns du på sociala medier?

På Instagram: Northern Highcoast 

Vilka är dina tre favoriter i Röda Stjärnans sortiment? Varför rekommenderar du just dessa?

1. Min oljelampa är ofta med mig på turen.

Foto: Northern Highcoast

2. Min ullfilt sitter som en smäck på ryggsäcken.

Foto: Northern Highcoast

3. Min absoluta favorit är min ryggsäck LK 35, den är i min mening genialisk och jävligt stilren!! 

Är du intresserad av att vara med på bloggen? Släng iväg ett mail till oss på marknad[at]rodastjarnan.com och skriv var du finns på sociala medier, så kanske vi hör av oss till just dig.

Så byggde vi en replika av pansarbilen BA-64

Blod, svets och tårar. Ungefär det som krävs för att bygga sin egen pansarbilsreplika. Och så rätt mycket tid och tålamod …

Militärhistoria och allehanda byggen och projekt är intressen som följt oss medgrundare av Röda Stjärnan (Henrik och Fredrik) genom åren. Ett av våra mer utdragna projekt är en replika av en så kallad BA-64. Eftersom det är ett ganska ovanligt bygge så tänkte vi att vi skulle ta med er på turen.

Varför bygga en replika av en BA-64?

Tja, varför inte? Vi började bygget 2011 då vi tänkte att den skulle användas under ett event vi arrangerade samma år. Bygget är alltså baserat på den sovjetiska pansarbilen BA-64 “Bobik” som användes under andra världskriget och var ett beprövat och pålitligt fordon.

Vi hade en tajt deadline och bygget forcerades något, vilket gjorde att motor och växellåda inte fungerade optimalt, även om den faktiskt stod klar i tid till eventet och kunde köras. Den blev sedan ståendes några år, tills vi återupptog byggandet förra året.

Hur gick arbetet till?

Karossen är byggd efter uppskalade ritningar och en byggsats i skala 1/35. Vi skar faktiskt bara fel en gång … Nåja, sedan fäste vi karossen på en klassisk Volvo Valp C202 efter att ha kapat bort tidigare kaross, ratt, främre delen av ramen, bränsletank och egentligen det mesta. Vi fick också bygga ny styrstång till ratten, ny bromspedal med fäste, dra om bränsleslangen och, ja, egentligen är allting ett custombygge av stora mått. Det mesta är omgjort.

Alla trädgårdsintresserade mammor tycker om att få sin trädgård omvandlad till stridsvagnsfabrik. Bild från 2011.

I grunden är det en stålkaross mestadels tillverkad av fem millimeter tjock plåt. I fronten har vi 10–15 millimeter plåt. Tornet är manuellt roterbart på rullager, och sidodörrar, siktgluggar åt sidan och siktlucka framtill har funktion och utformning som originalet, även om vi inte är helt klara med detaljerna. Stänkskärmar, kåpor och detaljer är tillverkade från plåt, stålstänger och liknande. Mycket skärande och svetsande blev det.

Shorts och Foppatofflor är påbjuden arbetsklädsel, det är sedan gammalt.

Inredningen inuti är minst sagt spartansk eftersom vi inte gjort så mycket där ännu. Förr satt föraren på ett stenblock, med det har nu dömts ut som onödig lyx och man sitter direkt på stålgolvet. Pannan befinner sig ett par centimeter från några bultar, så det gäller att inte krocka.

När skapelsen stod färdig målade vi den med rostskyddsfärg och har sedan två lager Fosco-färg som vi applicerade med pensel. Som sagt blev projektet ståendes när vi fick annat att pyssla med, och med tanke på att fordonet mestadels har stått ute i sju år, så får man säga att det är otroligt bra hållbarhet på färgen.

Hur är den att köra?

Fordonet har en klassisk B20-motor från Volvo. Växellådan möjliggör fyrhjulsdrift och har både hög och låg växel. Terrängförmågan på fordonet är god, men begränsas av förarens urusla sikt och komfort.

Eftersom föraren sitter med motorn och växelspaken mellan benen behövde hela växellänkaget byggas om, vilket varit bland de tekniskt mest utmanade delprojekten. Men efter att vi började se över fordonet igen under 2018 så fungerar det nu bra att växla.

B20-motorn är ytterst välbeprövad och startar lätt och går stabilt. Växellådan vill gärna ha lite varmare växellådeolja, så vintertid bör motorn gå på tomgång ett tag vid start.

Hela bygget har tagit okänt lång tid. Volvo-valpen köptes för ungefär 11 000 kronor och stålplåten kostade nog omkring 15 000 kr. Kommande delprojekt blir att fokusera på drivlinan, renovera växellåda och bromsar, bygga om växellänkage och bygga ny kopplingsanordning. Det ger oss kanske anledning att återkomma kring projektet i bloggen.

Så här långt kan vi konstatera att det är jäkligt kul att bygga replikor och att ett sådant projekt kan få ta sin tid. Visst är det kul att köra, men en stor tjusning är ju också själva byggandet och planeringen.

/Henrik och Fredrik, medgrundare av Röda Stjärnan

Laga mat utomhus på vintern – vad behöver du?

Mat smakar bäst utomhus, det är sedan gammalt. Och frågan är om den inte smakar allra bäst under vintern. Låga temperaturer och mycket snö är inga anledningar till att ta lunchen inomhus, tvärtom.

Kylan biter i kinderna och du har bestämt dig för att ta en rast eller slå läger. Fram rycker förstärkningsplagg och fältkök; här ska fixas käk. Att få i sig något mättande och varmt är rejält efterlängtat när det är kyligt.

Allmänna tips för matlagning vintertid:

·       Ha med dig mer bränsle på vintern. För kortare vinterturer har du kanske med dig vatten i en termos, men för lite längre turer kommer du omöjligt kunna bära med dig allt vatten du behöver. Då kan du i stället smälta snö eller is för att få i dig vätska. Tänk bara på att det går år extra bränsle om du både ska laga mat och smälta snö

·       Använd vindskydd. Med ett vindskydd skyddar du såklart lågan från att blåsas ut, men det sparar också lite på bränsleåtgången då värmen reflekteras tillbaka mot kastrullen i stället för att försvinna

·       Förvara bränslet varmt. Har du ett kök på t-sprit bör du bära en liten flaska nära kroppen. Själv brukar jag ha hela brännaren i byxfickan (i en plastpåse). Gaspumlor kan förvaras i sovsäcken under natten. Lägg gärna bränsle isolerat i mitten av ryggsäcken nära termosen

·       Byt till vintergas om du har ett gaskök. Vanlig gas fungerar dåligt i minusgrader, använd därför vintergas som är anpassad efter kallare väder

·       Ha alltid med dig tändstickor/tändstål. Det är ju givet om du lagar mat över öppen eld, men också när du använder friluftskök. Även om många kök har Piezotändare så finns det ingen anledning att tro att allting alltid funkar. Bränslet är kallare på vintern och kan vara svårare att antända

·       Var rädd om händerna. Att den ovane fipplar med köket, spiller bränsle på händerna och sedan tar i en iskall kastrull med bara händer är en klassiker som lätt leder till kylskador och allmän misär. Ta aldrig i bar metall utan handskar och se punkten nedan

·       Öva innan du ger dig ut. Har du aldrig använt friluftsköket under vintern så kan det vara bra att testköra det innan du ger dig iväg. Passa på och fixa pastan till vardagsmiddagen ute en kväll, så får du koll på hur mycket bränsle som går åt, hur du hanterar köket med handskar och hur bränslet påverkas i kylan. Den förberedde överlever helt enkelt

Vilket friluftskök och bränsle passar dig?

Olika kök fungerar med olika bränslen. Vidare presterar olika bränslen mer eller mindre bra i olika förhållanden. Läs därför på lite kring hur olika bränslen fungerar i olika klimat. Kanske har du ett sommar- och ett vinterkök? Eller satsar du på ett multifuelkök som du kan ha året om med olika sorters bränsle?

Fundera också på vilken typ av turer du kommer ge dig ut på. Är det bara en tur i närheten någon enstaka gång om året kanske det inte känns motiverat att köpa ett lite dyrare kök. Gör du dina utflykter med hjälp av bil eller gärna bär lite extra packning kanske du satsar på en gedigen gjutjärnspanna för en riktigt lyxig utomhuslunch.

Vill du botanisera i lugn och ro hittar du alla våra friluftskök och tillbehör här. Nu till de olika kökstyperna.

Spritkök

Ett spritkök är lätt att använda, tar liten plats i packningen och brinner länge. Det är det vanligaste friluftsköket och ett prisvärt alternativ. Dock tar det en stund att få maten varm jämfört med exempelvis ett gaskök. Sedan sotar det en del också, vilket gör att du får hålla efter dina kastruller lite noggrannare.

Bränslet har lite lägre energiinnehåll, så du behöver ha med dig en större mängd jämfört med de fossila bränslena. Det kan vara bra att tänka på om du ska på en längre vandring. Bränslet framställs dock av förnyelsebara resurser och är mer miljövänligt än andra bränslen. Rödsprit är den vanligaste sorten och den är lätt att få tag på, men den tycker inte om kyla, så förvara bränslet nära kroppen.

Gaskök

Gaskök är väldigt lätta att använda och med kort koktid går det snabbt att få maten varm, vilket kan vara skönt när man har knatat länge och behöver fylla på energidepåerna. Du bara kopplar din gastank till brännaren på köket och släpper fram lite gas och tänder på. Många kök har dessutom Piezotändare där du tänder med ett enkelt knapptryck. Till skillnad från flytande bränsle slipper du också spill.

Gas har högt energiinnehåll, så du får ut mycket av mängden bränsle du har med dig. Nackdelar är att ett gaskök kan väsnas en del och att du behöver använda särskild vintergas när det är kallt. Dessutom behöver du släpa med dig gaspumlor som är skrymmande och sen ska slängas. Tänk på att inte kasta något sådant i naturen.

Bensinkök och multibränslekök

Bensinkök är lite svårare att använda än exempelvis ett gas- eller spritkök. Det kräver lite träning och att man förvärmer bränslet innan man kan sätta dit kastrullen eller kaffepannan. Man vänjer sig dock snabbt, och så länge man är medveten om att bensin är lättantändligt och agerar därefter så ska det inte vara några större problem.

Tänk på att inte bränna bensin med bly i. Bäst är kemiskt ren bensin av alkylat (till exempel Aspen miljöbensin) eller heptantyp. Båda kan köpas på valfri bensinmack, friluftsbutik eller måleributik. Vanlig bensin fungerar också, men kan sota lite mer.

När du lagar mat med bensin som bränsle bör du ha som regel att alltid laga mat utanför tältet för att inte riskera vare sig en brand eller kolmonoxidförgiftning.

I gengäld är bensin ett kanonbränsle vintertid. Du får lätt med dig tillräckligt med bränsle för att smälta mängder av snö. Det klarar kyla riktigt bra, och det är alltid lätt att få tag på. Vid en eventuell kris kan bensin också slangas ur bilar eller skotrar, och därmed är ett bensinkök bra ur preppingsynpunkt.

Bensinkök brukar dessutom vara konstruerade så att de fungerar även med fotogen. Detta gäller exempelvis Bensinkök M95. Det finns till och med multifuel-kök som kan användas med gaspumlor utöver bensin och fotogen. Exempelvis Optimus Polaris.

Ihopfällbara minikök med bränsletabletter

De klassiska Esbit-köken har använts i alla fall sedan andra världskriget. Det är ett litet fällbart kök som eldas med små bränsletabletter. En variant som fungerar extra bra under vintertid är Dragon Fuel från BCB. De har även tagit fram kök och bränsle till brittiska förvaret.

Ett kök som drivs av bränsletabletter är mindre lämpligt för att smälta stora mängder snö, men fungerar riktigt bra när man ska värma en portion mat eller dryck.

Lagar du mest över öppen eld?

Vintertid är det bara att gräva ned till marken, lägga lite ved i botten som skyddar den torra veden mot fukt och elda. Värmen reflekteras ofta extra skönt mot snödrivorna runt dig.

En stekhäll är utmärkt över öppen eld. Den ger en härlig smak och du har en stor yta att laga maten på. Utmärkt till kolbulle, men också till mer avancerade rätter när du slår på stort på turen. En gjutjärnspanna förgyller också måltiden.

Eller så tar du med ett mindre grillgaller som lätt går ned i packningen. Förutom grillkorven som alltid funkar så tycker jag att fisken vi ångkokade på en björkrisbädd på gallret blev riktigt lyckad.

Oavsett hur du lagar din mat så hoppas jag att du har många kulinariska upplevelser i skog och mark under vintern!

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan